Tove Nilsson

I Östergötland varierar snötäckets djup, men det är tillräckligt för att skydda grödorna på de flesta håll, tror Anki Sjöberg, växtodlingsrådgivare på Lovanggruppen.

– Det är rapsen framför allt som man kan fundera över. Vi hade ju väldigt stora rapsplantor här som växte länge på hösten. Men tillväxtpunkten hade inte gått upp, utan det var mest stora blad. Ligger tillväxtpunkten långt nere så klarar sig plantorna bra. Det är något fält där den hade gått upp litegrann.

Anki Sjöberg, växtodlingsrådgivare på Lovang Lantbrukskonsult.

Hon ser inte någon större risk för snömögel under snötäcket.

– Nej, det blev kallt innan det kom snö. Hade det varit varmt innan och sedan kommit en massa snö och frusit på, då kunde värmen konserverats och en svamp som snömögel utvecklas. Men det känns inte så i och med att vi fick lite barmarksfrost först.

Elisabeth Thisner, växtodlingsrådgivare i Skaraborg, ger en liknande bild av läget i sitt område.

– På vissa håll är snötäcket lite tunnare, men ett skydd i alla fall för den skarpa kylan som varit de sista dagarna.

Elisabeth Thisner, Hushållningssällskapet Skaraborg.

I södra delarna av området kom det snö innan det blev kallt på vissa ställen. I kombination med att hösten var blöt utgör det en viss risk för svamptillväxt.

– Då är dräneringsstatusen jätteviktig, så att man har genomsläpplig mark.

Vilka sorter man odlar har också stor betydelse för utfallet när det blir kallt.

– Det har varit milda vintrar så fler och fler har varit lite våghalsiga och provat sorter som är mer anpassade efter England eller andra länder. Håller man sig till dem vi brukar rekommendera så är det ingen fara än.

I Skåne varierar mängden snö på fälten. I östra delarna finns ett skyddande snötäcke, men i sydväst är det mer skralt.

– Där det är barfrost nu och mycket vindpinat den gångna veckan, där kan man tänka sig att det kommer att ta på höstgrödorna, säger Per-Erik Holmgren, växtodlingsrådgivare på Hir Skåne.

Per-Erik Holmgren, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.

Kylan gör luftfuktigheten låg och att vinden kan torka ut grödor som inte är skyddade av snö. Men rapsen var väldigt kraftig i höst och bladverket kan hjälpa till att hålla kvar snön i fältet.

– Det kan nog vara större risk för ett fält med höstvete om det blir tomblåst och torrfrost än för raps. Kraftiga rapsfält tror jag inte det är någon fara med än.

Kylan sägs ofta vara bra mot skadegörare, men det beror på vad det gäller. Svampsjukdomar som rost och svartpicksjuka påverkas inte i någon större utsträckning av kylan, enligt Per-Erik Holmgren.

– De är ofta luftburna och överlever i andra länder. De förs hit med luftströmmarna maj och juni, så där kan man säga att en sträng vinter är ingen garanti för att man får mindre svamp av den typen.

Sniglar och levande insekter kan missgynnas av kylan.

– Men skadegörare som överlever som puppa eller ägg, de gynnas snarare av en torr vinter. Så det är ingen garanti att man får mindre insekter bara för att man har haft vinter rent allmänt.

Men för tunga lerjordar är kylan ofta bra.

– Frosten spränger sönder jordkokorna så att man ofta får en väldigt fin struktur på våren när man börjar bearbeta. Det är det positiva med frosttemperaturer, säger Per-Erik Holmgren.

Han tycker att det kalla vädret kan fortsätta ett par veckor till, sedan bör det bli varmare om inte vegetationsperioden för både höst- och vårgrödor ska förkortas och skördepotentialen minska.

Det har varit skarp kyla i stora delar av landet under en period. Men snötäcke skyddar grödorna på många håll.

Vind och kyla kan skada höstgrödorna

Växtodling

large_62ff47a9-bb9a-480a-8e56-841de3271d04.jpg

medium_62ff47a9-bb9a-480a-8e56-841de3271d04.jpg

small_62ff47a9-bb9a-480a-8e56-841de3271d04.jpg

thumbnail_62ff47a9-bb9a-480a-8e56-841de3271d04.jpg

Skarp kyla i stora delar av landet – snötäcke kan skydda grödorna: ”Dräneringsstatusen jätteviktig.”