Torbjörn Esping

<p>Med sina 135&nbsp;000 hektar är Södra Lettlands största markägare. Och det totala svenska ägandet är en bra bit över 300&nbsp;000 hektar, enligt ATL:s bedömning.</p><p>Och köpen fortsätter. I Lettland finns ännu ingen begränsning i hur mycket skogsmark man får äga. En relativt stor del av de tidiga svenska investerarna, ofta de med mindre till medelstora innehav, har under de senaste åren med stigande markpriser visserligen valt att sälja.</p><p>Men större aktörer, som investeringsbolag, fonder och till exempel SCA är aktiva på köpsidan och prisnivån har stigit mot 5&nbsp;000 eller till och med 6&nbsp;000 euro per hektar för större innehav.</p>

<h2>”Ibland fick de verkligt lite pengar”</h2><p>Marknaden har med åren blivit mer transparent. Små privata skogsägare har flera olika köpare att välja mellan och kan även få ett pris från den lettiska statsskogen att jämföra med.</p><p>– Nu är det enklare att jämföra buden mellan de större spelarna i marknaden, säger Maira Dzelzkaleja Burmistri.</p><p>– Jag kan förstå vad som är det verkliga priset. Tidigare visste inte lantbrukare hur mycket de kunde få för skogsmark, och ibland fick de verkligt lite pengar.</p>

Maira Dzelzkaleja fick oväntat liten skörd på den lettländska slätten.

large_1663856923720.jpeg

medium_1663856923720.jpeg

small_1663856923720.jpeg

thumbnail_1663856923720.jpeg

1663856923720.jpeg

<h2>Bra samarbete mellan markägarna</h2><p>Några problem med landgrabbing – där utländska kapitalstarka företag köper eller lägger beslag på mark på lokala lant- och skogsbrukares bekostnad och där produkterna från marken exporteras och inte förädlas i den lokala ekonomin – ser hon inte nuförtiden.&nbsp;</p><p>I Lettland samarbetar de utländska och inhemska markägarna bra. Södra är till exempel en aktiv medlem i den lettiska skogsägarföreningen och har även varit en viktig del i den kamp som har gjort att den stelbenta lagstiftningen för avverkningar luckrats upp något.</p><p>Svenskarnas skogsbruk är heller inte väsensskilt från det lettiska skogsbruket. Det blir allt mer en nordisk skogsbruksmodell som praktiseras.</p><p>– När vi går till skogen och plockar svamp och bär, då är det svårt att veta vem som ägare.</p>

Mycket av skogen i Lettland ligger på våta marker.

large_1663858772510.jpeg

medium_1663858772510.jpeg

small_1663858772510.jpeg

thumbnail_1663858772510.jpeg

1663858772510.jpeg

<h2>Uppskattar marknadsmässiga priser</h2><p>Maira Dzelzkaleja Burmistri uppskattar att de svenska ägarna arrenderar ut eller säljer jordbruksmarken till marknadsmässiga priser.</p><p>– Om de svenska ägarna vet bättre hur skogen ska brukas, så vet kanske en lettländare bättre hur man ska odla på jordbruksmarken.</p><p>Men en sak gillar Maira Dzelzkaleja Burmistri och Bondens parlament inte – att ägarna bor på annan ort eller i ett annat land. Det minskar engagemanget i lokalsamhället.</p><p>– Det handlar om att ägaren lever är här och en del av vårt samhälle, då spelar nationaliteten ingen roll.</p>

<h3>Läs mer</h3><p><a href="https://www.atl.nu/sodras-miljardkop-i-lettland-blev-lonsam-vedbod"><strong>Södras miljardköp i Lettland blev lönsam vedbod</strong></a></p>

<p>– Vi gillar inte att marken ägs av någon som inte är en del av vårt samhälle, säger Maira Dzelzkaleja Burmistri, på organisationen Bondens parlament.</p>

I Lettland finns ännu ingen begränsning i hur mycket skogsmark man får äga.

Vill att markägarna är en del av samhället

Skog

I Lettland finns ännu ingen begränsning i hur mycket skogsmark man får äga. 
– Vi gillar inte att marken ägs av någon som inte är en del av vårt samhälle, säger Maira Dzelzkaleja Burmistri, på organisationen Bondens parlament.