Den senaste tiden har ATL frekvent rapporterat om en anhopning av salmonellautbrott på olika skånska gårdar där tusentals grisar har avlivats. Det har rört sig om tre olika sorters salmonella: Derby, Typhimurium och Choleraesuis.
Vildsvinssmitta kan ligga bakom ovanlig salmonella
Jordbruksverket tror sig ha hittat en möjlig förklaring till att den allvarliga salmonellavarianten Choleraesuis upptäckts på två gårdar i Skåne. Två fall av smittan återfinns nämligen hos vildsvin i Hässleholmstrakten.
Den sistnämnda, och mycket ovanliga, typen upptäcktes på en gyltproducerande gård i Skåne och strax därefter hittades smittan på ytterligare en kontaktgård.
Salmonella Choleraesuis
Choleraesuis är en ovanlig salmonellasort som inte har påvisats i Sverige på 40 år och kan orsaka allvarliga hälsostörningar hos gris.
Hur smittan kunde spridas till gårdarna var inte känt då. Men nu har Jordbruksverket hittat en trolig förklaring: Vildsvin.
I prover från två vildsvin i området kring Hässleholm i norra Skåne har samma typ av Choleraesuis upptäckts. Hur utbredd smittan är bland vildsvinstammen är ännu inte känt, men det håller på att kartläggas av Jordbruksverket och SVA.
– Vi måste nu ta reda på om det är ett specifikt område eller om det redan är utbrett i landet, säger Katharina Gielen på Jordbruksverket till ATL.
Två vildsvin smittade
Ett av vildsvinen är nyligen påträffat. Det andra fallet är från äldre prover i juni som kompletterats i efterhand.
– I det tidigare fallet kollade vi efter afrikansk svinpest (ASF). Efter kompletterande analyser har vi sett samma typ av salmonella även där, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA, till ATL.
Han vill inte ännu fastställa sambandet mellan fynden på grisgårdarna och vildsvinen, utan väntar på ytterligare utredning.
– Vi visste redan tidigare att smittan skulle kunna komma från vildsvin och i detta fall hade vi ingen annan bra förklaring. Men hur sannolik förklaringen är, det är för tidigt att säga, säger han.
Hur jobbar ni vidare med detta?
– Vi kommer att ha ytterligare övervakning på vildsvin för att se hur omfattande smittan är. Hur vi gör sen får vi ta ställning till när resultaten är inne.
Även Jordbruksverket understryker vikten av mer övervakning.
– Nu handlar det om att få in prover från vildsvin. Där är vi beroende av både jägare och allmänheten. Hittar man ett dött vildsvin är vi intresserade av att nu både undersöka ASF och salmonella, säger Katharina Gielen.
Vad bör man göra som grisproducent?
– Det är viktigt att upprätthålla en god biosäkerhet och undvika kontakter mellan tamgris och vildsvin även indirekt. Exempelvis kan avföring från vildsvin finnas i halm som följer med in i stallarna, säger Karl Ståhl.
Även Katharina Gielen på Jordbruksverket understryker vikten av att förhindra kontakt mellan vildsvin och tama grisar.
– Varje besättning har sina egna förutsättningar men om man ser att man har haft vildsvin i närheten kan man se över möjligheterna att stängsla, men det är högst individuellt.
LRF vill se minskad stam
På LRF vill man lyfta frågan om den växande vildsvinsstammen.
– Vi måste få ordning på mängden vildsvin, de får inte förstöra mer mark. Nu ser vi även att smittrycket på gårdarna ökar - vi måste införa samhällsåtgärder som gör att det går att vara grisföretagare i dag, säger Anna Forslid på LRF Skåne.
I ett pressmeddelande listar LRF tre punkter där de ber berörda myndigheter att skaffa sig kunskap om utbredning av smittor i vildsvinsstammen, ta kontroll över utfodring samt få kontroll på mängden vildsvin.
– Våra bönder måste ha förutsättning för att producera mat, skyddar vi dem inte mot smittor och markförstörelse har vi inga bönder kvar.
Salmonella Choleraesuis
I mitten av september upptäcktes Salmonella Choleraesuis i en gyltproducerande besättning i Skåne. Besättningen spärrades och nu pågår smittbekämpning och uppföljande provtagningar innan spärren kan hävas.
Salmonella Choleraesuis är särskilt anpassad till grisar och kan, till skillnad från de flesta andra typer av salmonella, orsaka allvarliga hälsostörningar hos gris. Sverige har inte haft något bekräftat fall hos gris på 40 år.
Graden av symtom hos grisarna kan variera, från inga sjukdomstecken till mer allvarliga som till exempel ökad dödlighet.
När salmonella upptäcks får besättningen restriktioner vilket bland annat innebär att man inte längre får skicka djur till slakt från smittade djurgrupper.
Att människor drabbas av den här typen av salmonella är mycket ovanligt.
Enligt Folkhälsomyndigheten finns det bara en handfull fall rapporterade under de senaste 20 åren i Sverige.
Biosäkerhet - de åtgärder som görs för att minska risken för att sjukdomar kommer in i och utvecklas i djurbesättning eller sprids till andra besättningar.
Källa: Jordbruksverket