Jesper Stärn

1683192304525.jpeg

Under året ska SLU genomföra en förstudie om vilka konsekvenser frilevande visenter skulle ha i Sverige med utgångspunkt från en av Skogssällskapets skogsfastigheter utanför Västerås. Om studien faller väl ut är nästa steg att skicka in en ansökan om en återintroduktion till Naturvårdsverket.

Främsta skälet till att släppa visenterna fria i Sverige igen är att det råder brist på frigående betande djur i takt med att allt färre gårdar släpper lös sina kor i skogen. Något som var vanligt fram till mitten av 1900-talet, enligt Skogsstyrelsen.&nbsp;– I motsats till vad man kan tro så håller faktiskt landskapet på att växa igen eftersom vi saknar gräsätare. Det kanske inte i första hand visenter vi saknar, eftersom de har varit borta ganska länge, men vi har inga betesdjur på markerna och det här skulle ge oss en möjlighet att återskapa en biologisk mångfald, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.Det senaste konstaterade förekomsten av visenter I Sverige var för mer än 10 000 år sedan, även om det finns teorier om att det förekommit här senare. I Europa sköts den sista vilda visenten så sent som på 1920-talet i Karpaterna och har därefter återintroducerats i både Polen och Rumänien.

<h2>Flockar på vägen</h2>Hur visenterna skulle fungera i samklang med övrig flora och fauna är något förstudien ska utröna. Men även mer praktiska problem som hur stor risken för viltolyckor blir med flockar av visenter som kan komma upp på vägen.Den senaste lyckade planerade återintroduktionen i Sverige skedde för lite mer än hundra år sedan när norska bävrar importerades. Därefter har både vargar och vildsvin mer eller mindre återintroducerat sig själva.Till skillnad från vildsvin har visenter en väsentligt lägre fortplantningstakt, de får oftast bra kalv en gång om året och blir könsmogna först vid tre år ålder. Någon risk för en visentepidemi med skador på jordbruk och skogsfastigheter är därför mycket låg.&nbsp;­– Det är ganska långsamma och stora djur så skulle det vara så att man ångrar sig så går det att ta bort dem, säger Karin Fällman Lillqvist.

<h3>Visenter</h3>Med sina uppåt 800 kilo i vikt är visenter Europas största och tyngsta landlevande däggdjur som lever vilt.Efter att den vilda stammen utrotats under 1920-talet har arten framgångsrikt återintroducerats i bland annat Polen, Rumänien och Ukraina.Visenter äter främst gräs, halvgräs och örter. Den skiljer sig därmed från älg och rådjur som gärna äter sly och plantor.Förstudien leds av Carl-Gustaf Thulin, forskare vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi på SLU.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/rika-markkopare-konkurrerar-ut-bonder-i-skottland">Kontroversiell "rewilding" i Skottland när vilt återinförs</a>ATL TV: <a href="https://www.atl.nu/atl-tv-vilda-mufflonfar-ett-vaxande-problem">Vilda mufflonfår ett växande problem</a><a href="https://www.atl.nu/viltparken-cape-wild-lovudden">Viltparken blev ny inkomstkälla i skogsbruket</a>

Skogssällskapet och Sveriges Lantbruksuniversitet ska utreda om det går att återinföra visenter för att täcka upp bristen av frigående gräsätare i skogslandskapet.

Studie ska visa om Europas största landlevande däggdjur duger som betesdjur. 

Visenter kan ersätta korna i skogen

Skog

Skogssällskapet och Sveriges lantbruksuniversitet ska utreda om det går att återinföra visenter för att täcka upp bristen av frigående gräsätare i skogslandskapet.