facebooktwittermail

”Viktigt att gensaxen tillåts i EU”

Det är på tiden att nu även EU-kommissionen förstått att regelverket inte är tidsenligt, skriver Europaparlamentarikern Erik Bergkvist (S) och professor Stefan Jansson.

EU-kommissionen har öppnat för att diskutera regelverket för nya tekniker kring växtförädling, skriver debattörerna. Arkivbild.
EU-kommissionen har öppnat för att diskutera regelverket för nya tekniker kring växtförädling, skriver debattörerna. Arkivbild. FOTO: LINUS SUNDAHL-DJERF / SVD / TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vi kan glädjande konstatera att EU:s jordbruk precis blev mer konkurrenskraftigt, inte genom ytterligare jordbruksstöd, utan på grund av att ett föråldrat regelverk nu ska moderniseras.

EU-kommissionen har öppnat för att diskutera regelverket för nya tekniker kring växtförädling, bland annat den nobelprisade gensaxen CRISPR-Cas9. En seger för vetenskapen, inte minst den svenskbaserade forskningen vid Umeå universitet.

I vintras tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna nobelpriset i kemi för deras upptäckt av gensaxen CRISPR-Cas9. Gensaxen faller under det som kallas nya genomiska tekniker (NGT) ett samlingsnamn för metoder som ändrar det genetiska materialet i en organism. Förenklat kan gensaxen ”klippa” i en cells arvsmassa och på så sätt skapa en mutation på önskad plats utan att tillföra nytt DNA.

Trots stor teknisk utveckling går i dag gensaxen under lagstiftningen från 2001 som reglerar genmodifierade organismer (GMO). Lagstiftningen utgår från det man kunde göra för 30 år sedan, det vill säga att flytta arvsmassa från en art till en annan.

Det är på tiden att nu även EU-kommissionen förstått att regelverket inte är tidsenligt och riskerar att skapa rättslig osäkerhet.

Fördelarna med NGT är många, inte minst miljömässiga. NGT kan skapa starkare och mer motståndskraftiga grödor som klarar mer utmanande miljöförhållanden med mindre näring eller vatten och som är mer resistenta mot sjukdomar. Detta skulle ge bättre skördar på mindre yta, dessutom med mindre insatsmedel.

I sin rapport tydliggör EU-kommissionen att tekniken kan bli viktig för att uppnå både EU:s och FN:s miljömål.

Utvecklingen av NGT har gått fort och sker på många håll i världen, men framförallt utanför EU, här bromsar nuvarande lagstiftning. Det är välkommet att även EU-kommissionen är tydliga med att det hotar EU:s konkurrenskraft och på sikt skapar handelshinder om det inte åtgärdas.

Flera företag i olika medlemsländer ser enorm potential i tekniken, och Sverige är ett av de länder där mycket framgångsrik forskning sker.

Alla frågetecken är inte uträtade, det är till exempel oklart om ny EU-lagstiftning behövs eller om förtydliganden kring den nuvarande är tillräckligt. Rapporten understryker även att eventuella etiska problem behöver utredas, men också att det är ett etiskt problem att inte använda dessa tekniker alls.

Stora oberoende organisationer såsom Vetenskapsakademier har tidigare krävt att EU ska ta tag i frågan och att EU-kommissionen nu ser över detta innebär en stor seger för forskningen.

Nu kommer EU-kommissionen att inleda en dialog med medlemsstater, Europaparlamentet och andra berörda. Det har från många håll påpekats att konsekvenserna om dessa nya tekniker inte tillåts är entydiga – EU kommer inte att klara sin egen livsmedelsförsörjning och belastningen på miljön ökar.

Det lär ta några år innan Europa hämtat in de förlorade åren, men snart har vi förhoppningsvis samma möjligheter som övriga världen.

Erik Bergkvist (S)

Europaparlamentariker

Stefan Jansson

Professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå Plant Science Centre/Umeå Universitet