facebooktwittermail d

”Viktigt att föredömliga gärningar inom lantbruket prisas”

Moroten i form av ett offentligt prisande skulle stimulera osjälviskhet, ärlighet och uppriktighet i myndighetsutövandet. Ungefär allt sådant som har efterlysts under senare år, då behovet av återinfört tjänstemannaansvar återkommande har lyfts.

Prisas. Kung Carl Gustaf delade ut LRF Mjölks guldmedalj till Kjell och Ingrid Sandahl, Vasen, Nye, vid en ceremoni på Stockholms slott under hösten 2021. FOTO: JONAS EKSTRÖMER/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vilka i de gröna näringarna som kommer att prisas av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, i början av 2022 står nu klart.

Det är många viktiga bedrifter som lyfts fram. Akademiens Guldmedalj – för utomordentlig gärning – tilldelas Väderstads styrelseordförande Crister Stark. Motiveringen säger: ”för hans visionära arbete och insatser för att förenkla jordbrukarens vardag genom att utveckla lantbruksmaskiner som påtagligt förbättrar lantbrukets villkor.”

En annan som prisas är agronomen Erik Stjerndahl, som får Akademiens Silvermedalj för att ”initiativrikt grundat och utvecklat HIR Skåne samt Borgeby Fältdagar”. Och Akademiens belöning för föredömliga insatser i skogs- och jordbruksforskningens tjänst går till driftchef Mats Pehrsson, för hans insatser vid SLU Lövstad.

Listan över mottagare går att göra än längre. Det är många imponerande bedrifter som lyfts fram i ljuset.

Något annat som dock bör framhållas är vikten av att det finns tillfällen att ge erkännande till sådana som har åstadkommit något bra. För KSLAs prisutdelning är inte bara en ursäkt för att få ställa till med fest. Den här typen av hyllningsceremonier fyller en viktig funktion.

Utmärkelser är ett både högtidligt och kostnadseffektivt sätt att ge erkännande till enskilda som har agerat på ett föredömligt sätt.

Förr fanns också den här insikten levande i staten. Det var därför det för länge sedan byggdes upp ett ordensväsende. Att Kungen under högtidliga former delade ut ordnar var ett sätt att motivera medborgare i allmänhet och statstjänstemän i synnerhet till att sköta sig. Logiken var enkel. Den som inte tar sitt uppdrag på allvar missar festen, och möjligheten att få kröna sitt liv med ett ordensband.

Tanken med det statligt ordensväsende som en gång i tiden användes flitigt var att staten skulle kunna premiera viktiga bedrifter. Moroten i form av ett offentligt prisande skulle stimulera osjälviskhet, ärlighet och uppriktighet i myndighetsutövandet. Ungefär allt sådant som har efterlysts under senare år, då behovet av återinfört tjänstemannaansvar återkommande har lyfts.

Utdelandet av statliga ordnar kan även sägas ge en balans till rättsstatens motsatta uppdrag – att straffa den som har begått ett brott. Ett fungerande ordensväsende kan sporra människor till att agera rättrådigt, precis som hårda straff har en avskräckande effekt på den motsatta sidan av skalan.

En viktig sida av utmärkelserna är alltså att de kan ha en sanerande effekt, när långsiktighet och rättskaffenhet blir vägledande. Något som staten borde uppmuntra på alla tänkbara sätt inom myndigheterna.

Under de senaste årtionden har dock det statliga ordensväsendet fört en tynande tillvaro. Efter en ändring på 1970-talet delas det knappt längre ut några statliga ordnar till svenskar. Däremot kan utmärkelserna ges till utländska medborgare och statslösa.

Lyckligtvis har dock lantbrukets organisationer varit bättre än svenska staten på att vårda gamla insikter. För det är inte bara KSLA som fortfarande under högtidliga former prisar viktiga bedrifter.

Mjölkbönder som har levererat felfri mjölk av hög kvalitet från friska djur i minst 23 år kan fortfarande få ta emot en guldmedalj av Kungen. Ett system som mejeriföreningarna står bakom för att premiera skicklighet och ansvarskänsla kring mjölkkvalitet. Under 2021 års utdelning var det 23 pristagare som tog emot medaljen under en högtidlig ceremoni i Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet. I sitt tal till mjölkbönderna sade Kungen: ”Ni är lika viktiga för vårt land som era föregångare var när min farfar överräckte de första guldmedaljerna för 63 år sedan.”

Och här snuddas det vid ytterligare en av förtjänsterna med gamla hedersbetygelser som fortsätter att delas ut – de skapar band i tiden och upprätthåller en kontinuitet mellan generationer.

Den som får en guldmedalj av Kungen får en plats i historien. Precis som att den som brukar en gård för alltid kommer att vara inskriven i platsens historia. Det är värden som är svåra att mäta i kronor. Och det är hela poängen med hedersbetygelser.