Att vara varsam med fosfor är kanske mer aktuellt än någonsin, med ökande gödselpriser och en förväntad framtida fosforbrist. Mattias Norrby på Stiftelsen Lantbruksforskning berättar om nya spännande forskningsprojekt.
Hej, jag tycker man hör mycket om hur viktigt det är att vara varsam med fosfor och givorna på åkern är ju reglerade sedan länge – finns det något nytt under solen? Jag tycker inte att jag hör så mycket än det gamla vanliga från rådgivare och andra i branschen.
Johan
Hej Johan!
Precis som du säger så har forskare länge talat om vikten av att hushålla med fosfor. Detta är kanske mer aktuellt än någonsin, med ökande gödselpriser och en förväntad framtida fosforbrist.
Det skriver forskaren Sabina Braun på Institutionen för mark och miljö på SLU i ett svar till dig. Vi bad henne svara på din fråga eftersom hon forskar på fosfor. Hon fortsätter:
”Mycket av den aktuella forskningen berör därför något av följande tre ämnen: 1) att utnyttja fosfor från avfallsprodukter, 2) att bättre använda den 'ärvda fosforn' som finns kvar i marken från tidigare gödsling, eller 3) att förbättra och anpassa gödslingsrekommendationer så att fosforn hamnar där den gör mest nytta.
När det gäller att utnyttja fosfor från avfallsprodukter så är målet att få fram säkra och ekonomiska gödselprodukter och nya anläggningar för detta öppnar över hela värden. Råmaterialen kan vara organiska, som avlopps- och rötslam, hushållssopor och olika avfall från livsmedelsindustrin, men även komma från mer oväntade håll. Till exempel pågår just nu projekt för att utvinna fosforgödselmedel från bland annat utgångna brandsläckare och gamla batterier.
Återvunna fosforprodukter är särskilt viktiga för det växande ekologiska jordbruket, men har även en ökad roll inom konventionell odling i och med stigande priser för handelsgödsel.
En annan källa till fosfor är jordbruksmarken. Under årtionden av generös gödsling så har stora mängder fosfor ansamlats i våra åkrar och nu är det dags att utnyttja dessa reserver. Nya sorters grödor utvecklas därför för att bättre utnyttja den fosforn som redan finns i marken, och det experimenteras med tillsatser av olika mikroorganismer för att frigöra markens bundna fosforförråd till växterna.
Samtidigt ger nya moderna analysmetoder oss möjlighet att bättre förstå hur fosfor beter sig i marken över längre tidsperioder och därmed hur vi ska kunna använda oss av den. Det forskas även på vilken roll alven kan ha som en källa för fosfor.
I Sverige har givorna på åkern länge reglerats efter P-AL-talet. Min egen forskning handlar om att ta fram ett praktiskt underlag för att de lantbrukare som så önskar i stället ska kunna använda sig av den alkaliska Olsen-metoden. Denna extraktion har i labtester visat sig vara ett bättre mått än P-AL av växttillgängligt fosfor i jordar med neutrala eller höga pH-värden.
En annan aktuell fråga är om andra egenskaper hos jordarna än fosforhalten bör påverka gödslingen. Ska man behandla en lerjord annorlunda än en sandjord? Hur påverkar en ökad halt organiskt material? Detta och mycket mera kan vi förhoppningsvis få svar på inom en snar framtid.”
Mattias Norrby
Forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning
ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!
Elenore Wallin och Anna Törnfelt, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland respektive Gotland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu
Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu
Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu
Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu
