facebooktwittermail

Dags att tänka nytt om veterinärerna ska räcka

Med moderna arbetssätt blir veterinärerna effektivare och får ett trivsammare arbete, skriver företrädare för Växa. 

Kor i stall.
Digitala besök hos korna och förbättrad jour kan göra veterinärernas arbete lättare. FOTO: LARS PEHRSON SVD/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Veterinärbristen är en fråga som bubblat intensivt i sommar. För oss i branschen är dock inte frågan ny. Vi har länge sett att tillgången till veterinär är något som behöver säkras för att vi ska kunna upprätthålla ett en god djurvälfärd och säkra livsmedel.

Nu är en statlig utredning tillsatt och många talar om att öka antalet utbildningsplatser och att underlätta för veterinärer från andra länder att arbeta i Sverige. Bland annat nämns att journaler skulle kunna få skrivas på andra språk än svenska för att nå detta syfte.

Det är nog gott och väl, och visst är det viktiga insatser. Men det tar många år från beslut om ökat intag av studenter innan vi har veterinärer som är redo att börja arbeta. Det finns sådant som skulle kunna ge mycket snabbare effekt, och som dessutom skulle kunna göra det veterinära arbetet mer modernt och attraktivt. Det är viktigt att utbilda tillräckligt många veterinärer, men det är kanske ännu viktigare att de trivs och fortsätter i yrket.

Därför är det hög tid att myndigheterna öppnar upp för moderna och effektiva arbetssätt inom den veterinära sektorn. Eftersom vi är aktiva inom lantbruket och med fokus på nötkreatur kommer vi att fokusera på insatser för att utveckla djurhälsoarbete för detta djurslag. Andra kan komplettera för övriga sektorer.

Vi vill föreslå följande ändringar, som vi tror har betydelse för ett effektivt nyttjande av veterinära resurser och veterinärernas trivsel på jobbet, och de skulle dessutom bidra till bättre djurhälsa och djurvälfärd:

• Öppna ViLA mjölk (villkorad läkemedelsanvändning) för alla som vill ansluta sig och som har en veterinär som vill köra ViLA på gården. Att fortsätta utestänga 25 procent av besättningarna från ett arbetssätt som har visat sig vara effektivt för att förbättra djurhälsan utan att öka användningen av läkemedel är både dumt och ett dåligt sätt att använda veterinära resurser. Genom att se över ViLA-reglerna ges möjlighet att minimera behovet av akuta insatser och att lägga den veterinära tiden på att utveckla kunskap och ge råd för att förbättra djurvälfärd och hälsa. Det är hög tid att uppdatera gränsvärden och regler inom ViLA. Då bör man också se över möjligheten att kunna göra ytterligare några behandlingar som är viktiga, bland annat att kunna ge kalk efter att man fått en tilläggsutbildning.

• Öppna för möjligheten att göra digitala besök och undersökningar av djur. Viss rådgivning förekommer redan i dag som digitala besök, men behandlingsmöjligheterna är starkt begränsade. Om man kopplar digitala besök till ViLA kan man spara både veterinär tid och miljö. Bilkörning är inget kvalificerat veterinärt arbete, och genom att minimera den kan det veterinära arbetet effektiviseras. Det kan dessutom möjliggöra bättre tid för återhämtning och reflektion för veterinärerna – faktorer som spelar roll för kvaliteten och trivseln i arbetet. Gårdar anslutna till ViLA har en tät och regelbunden kontakt med sin veterinär, och genom att genomföra vissa besök på distans kan man fokusera på de förebyggande insatserna.

• Se över hur jouren organiseras. Dagens upplägg där samma veterinär förväntas möta ständigt ökande förväntningar från djurägare med många olika djurslag skapar stress för veterinärerna och missnöje hos kunder. Här finns möjligheter till samordning och utveckling, både med hjälp av teknik och samverkan. Behandlingsmöjligheterna har utvecklats mycket under de senaste decennierna, och även om det till stor del är positivt, har det också lett till stress och upplevd press på veterinärerna. Det är dags att se över systemet i grunden, och vi bidrar gärna i en sådan diskussion.

Magnus Carlman, ordförande i Växa

Helena Kättström, avdelningschef djurhälsa i Växa

Läs Jordbruksverkets svar på debattartikeln

"Andra aspekter än veterinärernas situation måste vägas in"