Bettina Bäck

Veterinärakutbil står utanför stall med öppen baklucka.

article_1669709936959.jpeg

large_1669709936959.jpeg

medium_1669709936959.jpeg

1669709936959.jpeg

<p>Det finns inget land i Norden som slipper undan att fundera över hur den omfattande veterinärbristen ska lösas. Utredningar görs och har gjorts, men det är ingen lätt fråga att lösa.</p>

<h2>Bland de dyraste universitetsutbildningarna</h2><p>Såväl höga tjänstemän som veterinärfackförbund från hela Norden konstaterar att veterinärens hälsa är en stor utmaning. Pressen från situationer där djur är sjuka och att även behöva hantera djurägare gör att andelen veterinärer som är deprimerade eller så stressade att hälsan påverkas, är hög.</p><p>Djurens välfärd är också en fråga som blir allt viktigare, både bland veterinärer men även hos allmänheten.</p><p>Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, bjöd nyligen in till seminariet ”The Veterinary Profession in the Nordic Countries – Challenges and Solutions for the Future”.</p><p>Frågan är het men någon snabb lösning för att lösa bristen finns inte i något land. Överallt pratas det om att förmå veterinärer att jobba heltid – och att lyckas rekrytera veterinärer till tjänster där det krävs arbete på obekväm arbetstid.</p><p>Veterinärutbildningarna är bland de dyraste universitetsutbildningar som finns, vilket beror på den kostsamma kliniska träningen som behövs för att få praktisk erfarenhet.</p>

<h2>Unga mer bekymrade än äldre</h2><p>Taina Aaltonen är ställföreträdande generaldirektör för jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning i Finland. Hon leder enheten för djurhälsa och växtskydd och är också Finlands veterinärchef och landets officiella representant i världsorganisationen för djurens hälsa, OIE.</p><p>– Vi ser en brist på veterinärer, men har inga data på det, säger Taina Aaltonen.</p><p>Signaler om bristen kommer främst från kommuner i glesbygd och från slakterier.</p><p>Ensamarbete, jourplikt, långa resor speciellt i glesbygd, arbetsmiljö och levnadsvillkoren för hela familjen gör att unga väljer bort en del anställningar. Det finns också en polariserad syn på systemet bland unga och äldre veterinärer.</p><p>– De unga vill ha fasta arbetstider, mer fritid och fast lön. De äldre är mer nöjda med systemet som det är, säger Taina Aaltonen.</p><p>Hon får medhåll från Katri Kiviniemi på finska veterinärförbundet.</p><p>– Ungdomar är generellt bekymrade över hur arbetslivet och arbetsbördan kommer att bli, säger Katri Kiviniemi.</p>

<h2>”Lönen ligger 40-70 procent under genomsnitt”</h2><p>Ellef Blakstad på Norges veterinärförbund tar upp lönen för de veterinärer som jobbar med lantbrukets djur som ett stort problem.</p><p>– Lönen ligger 40-70 procent under genomsnittslönen för annat veterinärt arbete. Den kompenseras något av ersättningar för jobb på obekväm arbetstid, säger Ellef Blakstad.</p><p>Under de tre senaste åren har veterinärbristen utvecklats till en stor kris. Veterinärfrågan utreds nu av regeringen.</p><p>– Övertidsjobb är inte ovanligt, ofta jobbas det i upp till sju timmar efter avslutat pass, säger Ellef Blakstad.</p><p>Unga veterinärer har listat det som är viktigast för dem, som en lön inom ramen för andra yrken med liknande utbildning, kollegor, planerbar fritid och möjlighet till familjeliv.</p>

<h2>”Vill ha support av erfarna kollegor”</h2><p>Anne Storset är dekan på veterinärhögskolan som sorterar under NMBU, Norges miljö- och biovetenskapliga universitet.</p><p>– En studie visade ändå att hälften av veterinärstudenterna vill jobba med lantbrukets djur. De är alltså intresserade. De är också beredda att bosätta sig i glesbygd och kan tänka sig att jobba jourtimmar, säger Anne Storset.</p><p>– Vad är då problemet? De vill ha kollegor, support av erfarna kollegor. De är inte redo att jobba själva som nyutexaminerade.</p>

article_1669214190835.jpeg

large_1669214190835.jpeg

medium_1669214190835.jpeg

1669214190835.jpeg

<p>Det betyder att det mitt i en veterinärbrist behövs fler veterinärer för att de kraven ska kunna uppfyllas. Men det finns inte arbetsuppgifter i vissa områden som täcker fler veterinärtjänster, säger Anne Storset.</p><h2>&nbsp;”Hot och trakasserier på sociala medier”</h2><p>Charlotte Reinhard Bjørnvad är ansvarig för utbildningarna inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid Köpenhamns Universitet.</p><p>Hon berättar att hälften av veterinärförbundets medlemmar svarade på en enkät om arbetsmiljön som gick ut i år.</p><p>– Danska veterinärer är i stort nöjda med sina villkor. De som jobbar på smådjurspraktik är mer stressade och mer drabbade av depressioner. Att behöva hantera hot och trakasserier, bland annat på sociala medier, är jobbigt. Liksom att hela tiden behöva jobba snabbt för att hinna med.</p><p>– Vi måste förbereda oss på att den nya generationen har större fokus på balans mellan jobb och fritid och vill inte jobba mer än 40 timmar i veckan, de vill heller inte jobba jour utan rimlig ekonomisk ersättning.</p>

<h2>”Det fattas ständigt 200 veterinärer”&nbsp;</h2><p>Magnus Rosenquist är förbundsdirektör på Veterinärförbundet i Sverige.</p><p>– Det fattas ständigt 200 veterinärer i Sverige, bara inom privata djursjukvården. Industrin växer. Sannolikt inte för evigt, men kanske ett tag till, säger Magnus Rosenquist.</p><p>Många veterinärer jobbar deltid, för att komma ned till arbetsbördan av en heltidstjänst.</p><p>– Allt fler anställda på veterinärklinikerna är inte veterinärer. Stödfunktioner är bra, men det kan bli ett problem. Det är trots allt veterinären som är ansvarig för behandlingen, säger Magnus Rosenquist.</p>

<h3>Läs också:</h3><p><a href="https://www.atl.nu/svar-brist-pa-veterinarer-i-hela-sverige"><strong>Nästan omöjligt att rekrytera veterinärer i Sverige</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/distriktsveterinarerna-foreslas-fa-andra-sina-oppettider"><strong>Distriktsveterinärerna föreslås hålla stängt nattetid</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/oro-efter-forslag-om-att-distriktsveterinarerna-ska-halla-nattstangt"><strong>”Vi måste ha veterinärer som även kan jobba på natten”</strong></a></p>

<h3>Hur många veterinärutbildningar finns det i Norden och Europa?</h3><p>Göran Dalin tidigare dekan vid SLU och då ansvarig för veterinärutbildningen i Sverige har gjort ett överslag och reserverar sig lite för om någon skola inte är med.</p><p>Innehållet i veterinärutbildningarna regleras bland annat av ett EU-direktiv som stadgar att studietiden ska vara minst 5 år och som listar vilka kunskaper och färdigheter den nyutexaminerade veterinären ska ha.</p><p>Inom EU och EES/Schweiz finns idag 69 veterinärhögskolor. Veterinärer utbildade vid dessa ingår i den grupp som har fri rörlighet mellan länderna.</p><p>I Norden har Danmark, Finland, Norge och Norge vardera en veterinärutbildning. I Europa varierar antalet kraftigt mellan länderna och toppas av Italien som har 13 och Spanien som har 11 utbildningsställen.<br>Mellan 80 och 90 procent av de elever som antas till veterinärhögskolorna tar examen.</p><p>Oftast ingår endast en begränsad praktik utanför respektive utbildningsplats. Större delen av den praktiska utbildningen och färdighetsträningen sker på ”universitetsdjursjukhus” och deras ambulatoriska kliniker.</p>

<h3>Danmarks veterinära system</h3><p>Veterinärutbildningen i Danmark skiljer sig på ett sätt från de övriga ländernas.</p><p>Här kan studenterna använda ett halvår av de 2,5 åren på sin kandidat till att fördjupa sig inom ett område. Ofta börjar de också jobba inom det området.</p><p>160 veterinärer tar examen varje år i Danmark.</p><p>Avstånden är inte så stora i Danmark jämfört med övriga nordiska länder. Här finns heller inte någon veterinärvårdslag eller distriktsveterinärer. Såväl sällskapsdjur som produktionsdjur tas om hand av privata veterinärföretag.&nbsp;</p><p>Det är brist på veterinärer inom alla specialiteter. Ganska många svenska veterinärer har fått sin utbildning i Danmark och valt att arbeta där. Detta har nu vänt då färre svenskar börjar studera i Danmark. Danska veterinärer väljer nu i större omfattning att jobba i Sverige.</p><p>En undersökning som genomfördes 2018 visade att 13 procent av veterinärerna i Danmark antingen tog semester eller sjukskrev sig längre än två veckor på grund av stress och depression.</p>

<h3>Norges veterinära system</h3><p>60-70 veterinärer tar examen varje år i Norge. Med början 2021 ökade antalet antagna studenter till 90 till veterinärhögskolan.&nbsp;Omkring 60 norska studenter tar också examen utomlands årligen.</p><p>I Norge finns 356 kommuner. Kommunerna har ansvar för att det finns veterinärer i jour.</p><p>Kommunerna har ansvar för att se till att veterinär service finns tillgänglig för alla djurslag dygnet runt. Vissa kommuner samarbetar för att kunna göra detta. Bristen på veterinärer i glesbygd är dock svår.</p><p>Kommunernas veterinära service har öronmärkta pengar i statsbudgeten och beräknas få 170 miljoner norska kronor nästa år.</p><h3>Djurbönder med små besättningar</h3><p>Norge har små djurbesättningar, jämfört med de andra nordiska länderna. Djurbönder finns i hela Norge, även i glesbygd. Det finns en uttalad politisk vilja att småbönder ska stöttas så att de ska kunna fortsätta sin verksamhet. Viktigt är även fiskodlingarna, som även de är spridda geografiskt.</p>

<h3>Finlands veterinära system</h3><p>Finland har sex regionala administrativa områden och Åland. Antalet kommuner är strax över 300.</p><p>En ny veterinärvårdslag väntas komma i bruk 2024 som säger att kommunerna fortsatt är skyldiga att bistå produktionsdjur och sällskapsdjur med veterinär vård dygnet runt.&nbsp;<br>För att klara detta kan kommunerna sluta avtal med privata djurkliniker.</p><p>Syftet med veterinärvårdslagen är att säkerställa att det i hela landet finns tillgång till veterinärtjänster på basnivå som är central för djurs hälsa och välfärd och för folkhälsan.</p><p>Veterinärer har jour 24/7 och får ersättning för utryckningar under obekväm arbetstid.</p><p>Det finns produktionsdjur i hela Finland, även i glest befolkade trakter.</p>

<p>Veterinärbristen är skriande i Norden. Unga veterinärer vill ha stöttande kollegor, okej lön och kunna kombinera jobbet med familj. Men verkligheten ser mycket annorlunda ut.</p><p>– Ofta jobbas det i upp till sju timmar efter avslutat pass, säger Ellef Blakstad vid Norges veterinärförbund.</p>

Akut veterinärbrist i Norden – unga vill ha stöd av kollegor

Arbetsliv

Unga veterinärer vill ha stöttande kollegor, okej lön och kunna kombinera jobbet med familj. Men verkligheten ser mycket annorlunda ut.