facebooktwittermail

Vem har rätt till jordkällaren?

Att upptäcka en byggnad på sin fastighet kan leda till många frågor – vem har egentligen rätt till byggnaden? I det här fallet handlar det om en jordkällare. ATL:s jurist Lisa Kylenfelt reder ut.

Hej! Jag upptäckte att en gammal jordkällare intill ett torp faktiskt ligger på min mark. Det finns inget arrende eller servitut inskrivet. Jag förstår ju att källaren "tillhör" torpet, men vem har laglig rätt till den egentligen? Kan tilläggas att den inte används och jag har inte pratat med ägaren om saken. Dock tycker jag det vore synd om den blir förstörd, så om den tillhör mig så vill jag bevara den. Tacksam för svar.

Med vänlig hälsning, Dan.

Hej Dan, och tack för att du läser och skriver till spalten!

Inom juridiken definieras fast egendom som jord, och denna jord är indelad i olika fastigheter. Till en fastighet hör normalt byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som placerats på fastigheten för stadigvarande bruk, på rot stående träd och andra växter och naturlig gödsel. Dessa anläggningar kallas fastighetstillbehör. En jordkällare räknas som en byggnad, och kan alltså utgöra ett fastighetstillbehör till den fastighet där den är placerad.

Men, låt oss komplicera saker Dan! För att en stadigvarande placerad anläggning på din fastighet ska bli tillbehör till din fastighet krävs också som regel att den ska ha placerats där av fastighetsägaren eller för dennes intresse. Har den satts dit för någon annans intresse, som en arrendator eller hyresgäst, så fortsätter anläggningen att vara arrendatorns eller hyresgästens lösa egendom så länge som den ägs av denne.

Så vi bör fråga oss vem som har uppfört jordkällaren, för vems intresse (fastighetsägarens eller nyttjanderättshavarens) och med stöd av vilken rätt. Om jordkällaren har uppförts av en nyttjanderättshavare till din fastighet så är den alltså dennes lösa egendom på din fastighet. Lös egendom som en nyttjanderättshavare har tillfört din fastighet har hen i princip rätt att föra bort från fastigheten när nyttjanderätten upphör. Rätten att bortföra föremål från fastigheten som nyttjanderättshavare kan dock inte göras gällande hur lång tid som helst. Åtminstone när en längre tid förflutit efter det att nyttjanderätten upphört har nyttjanderättshavarens rätt till föremålet eller anläggningen upphört och föremålet blir då tillbehör till fastigheten.

Detta blir min sista spaltfråga för i år. Jag passar på att önska er en god jul och ett gott nytt år så hörs vi under 2021!

Lisa Kylenfelt

Jurist, Ludvig & co

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nuMattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu