facebooktwittermail d

”Först ska vedspisarna skrotas – sedan ska vi tälta inomhus”

Tur att det postades vedträn till regeringskansliet 2018.

En räddare i nöden. FOTO: LENNART HYSE/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Det otänkbara har blivit sannolikt. I vinter finns en påtaglig riska att delar av elnätet släcks ner för att det inte finns tillräckligt med el. Det har aldrig tidigare hänt i Sverige.

Att det är allvar understryks av att myndigheterna under senare dagar har varit ute och tipsat om hur människor ska klara ett längre strömavbrott mitt i smällkalla vintern.

Energimyndigheten föreslår att hushållen ska förbereda ett nödrum – där fönster tätas, det hängs filtar framför fönstren och extra mattor läggs på golven för isolering. Ett annat förslag för att klara sig är att tälta inomhus.

Stat och regering har dock inte direkt rustat hushållen för att de ska kunna klara långvariga strömavbrott när snön ligger pudrad över landet. Tvärtom.

För bara ett par år sedan drev den rödgröna regeringen på för att få bort gamla vedspisar. Spisar som i dag framstår som ovärderliga.

Boverket lanserade år 2018 tuffare reglerna kring nyinstallationer av vedspisar och förslag om en skrotningspremie. Lyckligtvis tvingades dock bostadsminister Peter Eriksson (MP) backa från skrotningspremien, efter ett omfattande motstånd.

Efter att en mängd vedträn postats till regeringskansliet i protest förlängdes också övergångsperioden för de nya reglerna. Men hade det inte varit för det så kallade vedspisupproret hade troligen än fler svenska hushåll stått dåligt rustade för vintern.

Det inträffade framstår i backspegeln som hämtat ur en annan verklighet. Först vill en myndighet att vedspisarna ska skrotas, ett par år senare ska människor tälta inomhus för att hålla värmen.

Tyvärr finns det också fler exempel på den här typen av tvära kast. Försvarsmakten har gått från avveckling till upprustning. Kommuner har glatt bebyggt den finaste åkerjorden, för att nu börja omfamna den. Svensk livsmedelsproduktionen har gått från att politisk ha setts närmast som en marknadsnisch till ett nationellt säkerhetsintresse.

Att det har skett en tillnyktring i många av frågorna under senare år är visserligen gott. Samtidigt finns det skäl att fundera över vad nästa tvärvändning blir.

Läs mer: 

Nu rusar elpriset – så blir det i vinter

EU vill fixa trasig elmarknad

Stoppet på Ringhals förlängs: ”Innebär högre elpriser”