– 35 av de nordligaste kommunerna är medlemmar i dag, men vi måste stå enade i den här frågan. Vårt mål är att samtliga 84 kommuner ska vara medlemmar, säger Ingvar Persson, ordförande i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner.
Kommuner vill behålla skatt från vattenkraft
Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner samlar nordliga vattenkraftskommuner. De driver frågan om att skatt från vattenkraft ska gå tillbaka till samhället där kraften skördats.
Åsele kommun har precis blivit medlem och Ingvar Persson är nu på väg ut till både Åsele och de andra kommunerna. Där ska han föreläsa för bland annat kommunstyrelser för att öka kunskapen, driva frågan framåt i redan värvade kommuner och för att värva fler medlemmar. Föreningen vill att den så kallade "norgemodellen" ska bli praxis även i Sverige.
Norge i framkant
Norge har sedan länge ett system där vattenkraftskommunerna får del i vattenkraftens värde, vilket är väl etablerat hos samtliga partier och är en viktig del i den norska regionalpolitiken. I Sverige finns ingen sådan lösning.
– Vattenkraftsfastigheterna har ett beskattningsvärde om 200 miljarder och beskattas med 2,8 procent per år. Det blir cirka 5,5 miljarder som går från de nordligaste länen rakt in i stadskassan, säger Ingvar Persson.
Förlorade naturtillgångar
Utbyggnaden av vattenkraften tog många år, och samhällen som till exempel Ragunda där man startade 9 stora vattenverk, byggdes kring vattenkraftsjobben. När utbyggnaden var klar försvann jobben, och med dem servicen och en stor del av folket, berättar han. I samband med utbyggnaden fick människor lämna mark och gårdar, fisken försvann till stor del och så gjorde även många av renarnas vadställen. Utjämningssystemet ger han inte mycket för.
– Trots att det var här som vi förlorat naturtillgångar, går inte skattepengarna tillbaka till kommunen. Dessutom betalar vi nästan 2 kronor mer i skatt per hundralapp, sammanlagt cirka 7 miljarder mer i de nordligaste kommunerna än i kommunerna söder om Gävleborg och Värmland, säger Ingvar Persson.
Han tycker att de folkvalda ofta inte vågar stå på sig när de ställs inför riksdagen.
– De som är valda av oss häruppifrån måste slåss för oss! Jag har varit nere på riksdagshuset och ingen där kan slå hål på våra argument, säger Ingvar Persson.
Bör satsa på entreprenörskap
Charlie Karlsson, Professor Emeritus i Nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping, tror dock inte att återföring av vattenkraftsinkomster har någon större påverkan på sysselsättningsgrad och avfolkning.
"En sådan åtgärd kommer bara att ha en begränsad sysselsättningseffekt i de berörda kommunerna. Dessa kommuners stora importberoende gör att huvuddelen av medlen kommer att användas till import från storstadsregionerna och utlandet" skrev han i en debattartikel i Västerbottenskuriren.
Han menar att man i stället borde satsa på entreprenörskap och produkter med låga geografiska transaktionskostnader, till exempel digitala tjänster.
Det håller Ingvar Persson med om.
– Det är klart att man även ska satsa på entreprenörskap, men det ena utesluter inte det andra, säger han.