Martin Gustafsson

Conny Jakobsson och Michael Andersson i skogen.

large_1663662374608.jpeg

medium_1663662374608.jpeg

small_1663662374608.jpeg

thumbnail_1663662374608.jpeg

1663662374608.jpeg

<p>–&nbsp;Det här är unikt och vi går före med det här, säger Michael Andersson, ordförande i Västervik norra älgförvaltningsgrupp, som har infört flerartsförvaltning. &nbsp;</p>

<p>Michael Andersson och hustrun Mariett Andersson har ägt Sjögården på totalt 200 hektar sedan 1999. Under den tiden har mycket hänt med viltstammarna i det brutna landskapet som erbjuder djuren både skydd och rikligt med viltfoder.&nbsp;</p>

<h2>Hela skördar äts upp</h2><p>De har sjunkit och exploderat på samma gång.&nbsp;</p><p>Från att ha haft en älgstam som har gått från sju djur till runt 3,5 per 1 000 hektar är det nu dov och kronhjort som orsakar de största skadorna på skog och grödor. På vissa håll är situationen så svår att hela skördar äts upp medan skadebilden bara ett par kilometer bort kan se helt annorlunda ut.&nbsp;</p><p>– Det är en väldigt stor variation. På vissa håll är det fullständigt nerätet, det är helt otroligt, säger Michael Andersson, som länge har varit engagerad i viltskadefrågor, både i rollen som förtroendevald inom Södra skogsägarna, och som ordförande i Västervik norra älgförvaltningsgrupp.&nbsp;</p>

<h2>Fler än älgen som orsakar skador</h2><p>Att bara lägga kraft på att förvalta älgen var inte längre ett alternativ när det främst var annat vilt som stod för skadorna.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Vi insåg att vi var tvungna att tänka på helheten, säger Michael Andersson.&nbsp;</p><p>Därför har man inom älgförvaltningsgruppen under de senaste åren förvaltat allt klövvilt. Målsättningen är inte bara att få ner viltskadorna, utan också att skapa förutsättning för en livskraftig älgstam. För när dov- och kronhjort tagit över är det älgen som får flytta på sig.&nbsp;</p><p>– Vi har två delar i det här, en är att jord- och skogsbruket ska kunna utvecklas och den andra är att vi långsiktigt ska kunna ha en älgstam värd namnet och då talar vi inte om en stor älgstam utan en bra älgstam, säger Michael Andersson.&nbsp;</p>

<h2>Vill få upp älgstammen</h2><p>Drivande i frågan har också Conny Jakobsson – som är med i älgförvaltningsgruppen – varit. Han är styrelseledamot i Jägareförbundet i Kalmar län och sedan länge en inbiten älgjägare. På sikt tycker han att en rimlig älgstam ligger på runt fem djur per 1 000 hektar.&nbsp;</p><p>– Vi tjatar mycket om att vi måste jobba med de andra arterna för att komma upp dit, än så länge ser vi inte riktigt det, utan vi måste ju först se en radikal förändring, säger han.&nbsp;</p><p>Till exempel vill man få upp kalvvikterna till 60 kilo, i dag ligger de omkring 52-53 kilo.&nbsp;</p><p>– Hjortarna trycker bort älgarna till sämre områden. Att vi inte får upp kalvvikterna beror på att foderresurserna inte räcker till och att älgarna får äta sämre foder, säger han.&nbsp;</p>

large_1663663121948.jpeg

medium_1663663121948.jpeg

small_1663663121948.jpeg

thumbnail_1663663121948.jpeg

1663663121948.jpeg

<h2>Sluta tänka troféjakt en omställning för många</h2><p>Sakta men säkert har man också fått med sig jägarna i arbetet. Målsättningen är att skjuta 20 procent handjur, 40 procent hind och 40 procent kalv av dov- och kronhjort och rådjur. Men att sluta tänka troféjakt och i stället rikta in sig mer mot hind och kalv har varit en omställning för många.&nbsp;</p><p>– Oftast har det handlat om den äldre generationen. Men de yngre har anammat det här, så de andra har fått ge sig, säger Conny Jakobsson.</p>

large_1663662888628.jpeg

medium_1663662888628.jpeg

small_1663662888628.jpeg

thumbnail_1663662888628.jpeg

1663662888628.jpeg

<h2>Skjuter allt klövvilt</h2><p>Borta är också de jakter då bara ett sorts vilt får fällas.&nbsp;</p><p>– Jag vet att jag har stått där och väntat och hoppats på att det ska komma en fin kron eller&nbsp; dov och avstått vildsvin och rådjur. Det gör jag inte längre. Inte de andra heller. Nu jagar vi allt vilt, säger Conny Jakobsson.&nbsp;</p><p>Michael Andersson har också ytterligare ett sätt att få jägarna på hans marker att hålla en hög nivå på avskjutningen. Tillsammans med en granne har han konstruerat ett jakträttsavtal som bygger på att jägarna får tillbaka en del av ersättningen för varje djur de skjuter.</p><p>– I den här byn ser jag resultat. Här går det att odla igen. Vi har haft det här avtalet i fyra år nu och vi har skjutit cirka 160 klövvilt på fyra år, säger han.&nbsp;</p>

large_1663663317440.jpeg

medium_1663663317440.jpeg

small_1663663317440.jpeg

thumbnail_1663663317440.jpeg

1663663317440.jpeg

<h2>Viktigt med vardagsjägare</h2><p>I stället för att försöka få så högt betalt som möjligt av jägarna som ska få jakträttigheten har han valt att satsa på lokala jägare som har nära till jaktmarken. På så sätt blir jakten mer frekvent samtidigt som de oftast har en större förståelse för vilka problem höga viltstammar kan innebära för jord- och skogsbrukare.&nbsp;</p><p>– Vi har lanserat begreppet vardagsjägare. De är lyhörda för vad jag vill, finns i närheten och kan åka ut en förmiddag eller en eftermiddag mitt i veckan om det behövs, säger han.&nbsp;</p><p>Conny Jakobsson betonar en sak till som skapas genom att välja närboende jägare.&nbsp;</p><p>Gemenskap.&nbsp;</p><p>– Vi som bor och lever här i bygden tycker att vi ska kunna träffas och ha trevligt tillsammans och inte behöva titta snett på varandra. Vi måste försöka hålla ihop bygden i det här.</p>

large_1663663786427.jpeg

medium_1663663786427.jpeg

small_1663663786427.jpeg

thumbnail_1663663786427.jpeg

1663663786427.jpeg

<h3>Läs också:</h3><p><a href="https://www.atl.nu/sex-highland-kor-avlivade-efter-hundattack"><strong>Sex kor avlivade efter hundattack</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/kor-skjutna-av-vildsvinsjagare"><strong>Kor skjutna av vildsvinsjägare</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/omfattande-skyddsjakt-pa-dov-i-vastra-gotaland"><strong>Omfattande skyddsjakt på dov i Västra Götaland</strong></a></p>

<h3>Höga viltskador i stora delar av Sverige</h3><p>En älgs födointag brukar likställas med två kronhjortar, fyra dovhjortar och sju rådjur.</p><p>Älgbetesinventeringen, Äbin, som varje år sammanställs av Skogsstyrelsen, visade på höga viltskador i stora delar av Sverige. I Svealand låg skadorna i genomsnitt på 12 procent, i Götaland på 14 procent, i södra Norrland 11 procent och i norra Norrland 10 procent. Målsättningen är maximalt 5 procent skador på ungskogen.&nbsp;</p><p>Äbin räknar in alla skador från hjortdjur.&nbsp;</p><p>Länsstyrelsen är ansvarig myndighet för viltförvaltning. Varje län är indelat i älgförvaltningsområden som i sin tur är indelade i älgskötselområden där flera jakträttsinnehavare slagit sig samman för att tillsammans förvalta älgstammen.&nbsp;</p>

<p>Höga klövviltspopulationer förstör skördar och orsakar stora skador på skog.&nbsp;</p><p>Så ser det ut för många jord- och skogsbrukare i trakterna kring Västervik, som i ett försök att minska problemet har infört flerartsförvaltning.</p>

Att förvalta bara älg inte längre ett alternativ.

Flerartsförvaltning ska få stopp på viltskador i skog och mark

Skog

Höga klövviltspopulationer förstör skördar och orsakar stora skador på skog. Västervik har infört flerartsförvaltning.