Med en flygplanspropeller och en slaghacka i komposit har miljöinnovatören och vassbonden Fredrik Holmén utvecklat en unik metod för att skörda och ensilera vass. Vassfodret lämpar sig särskilt bra till hästar som har lätt att gå upp i vikt, enligt forskare på SLU.
Vasskördaren flyter stilla nere vid bryggan vid vattenbrynet i Kyrkfjärden i Österåkers kommun. Här har Fredrik Holmén och sonen Jens Holmén sin arbetsplats för dagen. De har nyss skördat klart en omgång och fyllt skördbåten med två säckar till randen fulla med vass.
– Det blir ganska många säckar per dag, säger Jens Holmén.
Vasskördaren tar sig fram med hjälp av en flygplanspropeller. FOTO: MARCUS LAGERCRANTZ
”Det blir ganska många sådana säckar per dag”, säger Jens Holmén. FOTO: MARCUS LAGERCRANTZ
Högre upp på land bereds ensilaget och den färdiga produkten tar form. Balarna är dock betydligt mindre än de man ser på åkern. Men annars är det inte mycket som skiljer från vanligt ensilage. Vassen både doftar och ser ut som vall och är enligt Fredrik Holmén ett utmärkt djurfoder.
– Vass är en komplett ersättning, säger han.
– Men nästan alla våra kunder som köper det för djurfoder väljer ändå att blanda ut det med vanlig vall. Oftast häften vall, hälften vass.
I dagsläget säljer Fredrik Holmén vassensilaget för 6 kronor kilot och när de skördar åt andra ligger kostnaden på 1 500 kronor i timmen, exklusive moms.
Balarna är betydligt mindre än de man ser på åkern. FOTO: MARCUS LAGERCRANTZ
Fredrik Holmén och de andra medarbetarna skördar i huvudsak i Östersjön. Men exakt var varierar och hur bra skörden blir beror mycket på just platsen. Kyrkfjärden kunde inte ha varit mer fördelaktig. Vassen växer tätt här och Jens Holmén tuggar sig rutinerat igenom den. Bakom honom och vasskördaren sticker tornet från Rydboholms slott upp och en bit bort ligger ön Kalvholmen. Jens Holmén svänger om, nu har han Kalvholmens vassremsor att ta sig an.
– Om det är kommunalt vatten så behöver vi tillstånd från kommunerna. Annars räcker det med markägarens tillstånd, säger Fredrik Holmén.
Fredrik Holmén tror att vass är lösningen på framtidens foderbehov. FOTO: MARCUS LAGERCRANTZ
Vassen växer tätt runt Kalvholmen. FOTO: MARCUS LAGERCRANTZ
För att undvika att skörden blir blöt ser de till att vassen inte kommer i kontakt med vatten. Vassen skördas ovanför ytan och sugs sedan in till säckarna via en lufttunnel som bildas i taket. Vid landtransport används en hjälptraktor och inom en timme från skörd kan den levereras till kunden i form av ensilage.
Tagit fart de senaste åren
Vasskördaren började Fredrik Holmén bygga för snart tio år sedan. Bland annat med hjälp av en flygplanspropeller som sitter i aktern över ytan för att kunna åka på grunt vatten där vassen finns. Slaghackan som skördar vassen är också en egen uppfinning gjord helt i kompositmaterial då slaghackor som används i jordbruket är för tunga för arbetsuppgifter på sjön.
– Under torkan 2018 märkte vi att jordbruket började titta allt mer på alternativa grödor och eftersom vassen alltid står i vatten så finns det alltid att hämta, säger Fredrik Holmén.
Denna sommar har jordbruket också haft sina utmaningar. Och även om vallskörden klarade sig ganska bra har det osäkra vädret fått många lantbrukare stundvis oroa sig för foderbrist.
Vid landtransport används en hjälptraktor. FOTO: MARCUS LAGERCRANTZ
Inom en timme från skörd är vassen ensilerad och redo att levereras till kunden. FOTO: MARCUS LAGERCRANTZ
Ett hälsofoder för hästar
Anders Kiessling. FOTO: MARION PALM
Vassfodret har visat sig vara särskilt populärt bland hästägare. Delvis för att vass har mindre socker än traditionellt vall och hästar har en tendens att gå upp i vikt.
– Det är ingen tvekan om att fin ungvass utan för mycket inblandning av gammelvass kan utgöra ett rent hälsofoder för fritidshästar, köttdjur och icke-lakterande kor. Detta då de kan äta som vanligtutan att få i sig förmycket energi och därmed bli för feta, säger Anders Kiessling, professor i Akvakultur vid SLU.
Emellertid är det inte helt klart exakt hur bra foder vass är och det verkar variera mellan djurslag. På SLU forskas det intensivt på vassens potential i jordbruket. Bland annat har de undersökt hur mjölkraskvigor konsumerar och utnyttjar vassen.
Bengt-Ove Rustas. FOTO: MARION PALM
Eftersom vass är fiberrikt och relativt svårsmält lyckades inte kvigorna konsumera tillräckligt med vass för att tillgodose sina behov.
– Efter att vi finfördelat vassen genom att bearbeta den i en skruvpress, en så kallad extruder, så åt djuren betydligt mer, men den kunde ändå inte tillgodose energibehovet, säger Bengt-Ove Rustas, forskare vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU.
Däremot är det ett relativt väderoberoende grovfoder som kan vara hälsosamt för husdjur med lågt energibehov.
– En fördel är att vass kan utnyttjas som nödfoder, vilket bland annat skedde under torkåret 2018, säger Bengt-Ove Rustas.
En fördel är att vass kan utnyttjas som nödfoder. FOTO: MARION PALM
Kan bidra att bekämpa övergödning
Vassens potential sträcker sig bortom foder. Forskarna från SLU undersöker också om Fredrik Holméns vasskörd kan minska övergödningen i Östersjön.
– Återtag av näring från hav och sjö som på sikt kan minska övergödningsproblem, säger Örjan Östman, forskare i ekologi om kust och hav vid SLU.
Örjan Östman, forskare i ekologi om kust och hav vid SLU. FOTO: SLU
Preliminära resultat från studien där Fredrik Holmén deltar ger även hopp om ökad biodiversitet.
– I år såg vi fler vadarfåglar och abborrar där vi skördat tidigare år, vilket är önskvärt. Men detta är resultat från bara ett år vilket gör det svårt att utesluta slumpmässiga förändringar, säger Örjan Östman.
Förutom att vara ett alternativ till traditionell vall, kan vasskörden även hjälpa till med att motverka övergödningen i Östersjön. FOTO: MARCUS LAGERCRANTZ
Vassförsöken på SLU
Försöket genomfördes 2022 på Lövsta lantbruksforskning, SLU.
Vassensilage utfodrades till sex mjölkraskvigor som i genomsnitt vägde 550 kg.
Försöket var indelat i tre perioder om två veckor vardera där djuren omväxlande fick antingen hackat eller finfördelat vassensilage.
I den sista veckan av varje försöksperiod togs prover samt registrerades foderkonsumtion och ätbeteende.