facebooktwittermail d

”Svensk torv är viktig för mat, klimat och beredskap”

Kristdemokraterna ser med oro på att den svenska energitorven är en bransch i motvind i dag, skriver riksdagsledamöterna Camilla Brodin (KD) och Kjell-Arne Ottosson (KD) i en debattartikel.

Torv
Det sista vi behöver är att politik och myndigheter sätter käppar i hjulet för den svenska torvbranschen, skriver Camilla Brodin (KD) och Kjell-Arne Ottosson (KD). FOTO: ULF ARONSSON

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

I skärningspunkten av stora frågor som klimatomställning, nationell beredskap och livsmedelssäkerhet finns det en pusselbit som bör lyftas fram och få den uppmärksamhet den förtjänar: Den svenska torven.

Kristdemokraterna ser med oro på att den svenska energitorven är en bransch i motvind i dag. Det finns en utbredd uppfattning om att torv är ett fossilt bränsle och därmed något som bör utrangeras från den svenska energimixen. Detta är en olycklig utveckling som inte baseras på fakta utan på fördomar och dålig kunskap.

Torv är inte fossilt och har en viktig roll när det gäller energi respektive skogsbruk och trädgårdsodling. Energitorven är en tillgång med sin roll för kraftvärmen. Den är inhemsk, trygg och planerbar. Men med dagens negativa utveckling där allt fler bolag våtlägger torvtäkterna och överger energitorven kommer vi snart att stå i ett läge där vi har tappat förmåga till beredskap vid kris eller svår kyla.

Tidigare hade vi en särskild lag om vissa torvfyndigheter där man vägde in de beredskapsmässiga aspekterna, men sedan den 1 januari 2017 är det Miljöbalken som reglerar torvproduktionen i vårt land. Utvecklingen sedan dess har varit en avveckling. Energitorven har minskat med 90 procent och kommer snart att utraderas ur vårt energisystem om ingen förändring snart sker.

Det har inte gjorts någon konsekvensanalys på nationell nivå vad det skulle få för effekter för vårt land. Branschföreningen Svensk Torv har därför gått ut med ett upprop om att energitorven måste snabbutredas innan det är för sent. Detta är ett krav som är lätt att instämma i. Än så länge har regeringen inte tyckt sig ha anledning att lyssna men kanske det tragiska kriget i Ukraina kan vara en väckarklocka.

Om Sveriges egen produktion avvecklas är det två länder i vår närhet som idag är stora exportörer av torv: Belarus och Ryssland. Inte en framkomlig väg med andra ord.

Torvens betydelse för växtodling – både när det gäller skog och trädgård – kan inte överdrivas. Både de professionella aktörerna och hobbyodlarna är i dag till stora delar beroende av odlingstorven.

Om vi ska kunna fortsätta servera svenskodlade grönsaker på tallriken behövs torven. Ska vi kunna fortsätta plantera skog behövs torven. Ska vi kunna njuta av egna trädgårdar med hemmaodlad blomsterprakt behövs torven.

Hur marknaden kommer att utvecklas och prisbilden förändras av de nödvändiga sanktionerna mot Ryssland och Belarus vet vi inte exakt i dag, men vi kan anta att det kommer att bli stora utmaningar. Det sista vi då behöver är att politik och myndigheter sätter käppar i hjulet för den svenska torvbranschen.

Så för klimatets skull, för vår livsmedelssäkerhets skull och för vår energiberedskaps skull: Värna och utveckla den svenska torvnäringen.

Camilla Brodin (KD)
riksdagsledamot, närings- och energipolitisk talesperson

Kjell-Arne Ottosson (KD)
riksdagsledamot, miljö- och klimatpolitisk talesperson