Den svenska skogsmarken på över 25 miljoner hektar har aldrig varit mer produktiv. Skogstillväxten är, enligt Riksskogstaxeringen, över 120 miljoner skogskubikmeter och avverkningen cirka 93 miljoner skogskubikmeter.
Skogen sysselsätter över 115 000 personer och exportvärdet hos skogsindustrin 2020 var cirka 160 miljarder kronor vilket bidrar till skatteintäkter och att behålla den välfärd vi tar för given i Sverige och vill behålla.
Samtidigt har vi cirka 820 000 hektar nationalparker och naturreservat avsatta till naturvård. Biotopskydd och naturvårdsavtal på cirka 14 300 hektar har akut behov av skötsel och ingen bra skyddsform då pengar till skötsel saknas.
Till detta tillkommer hela 1,1 miljoner hektar frivilligt avsatta områden på skogsmark för naturvårdsändamål, i dagligt tal är dessa mål benämnda NS (naturvård skötsel) och NO (naturvård orört). Markägarna har alltså på egen mark, med deras initiativ avsatt skog till naturvårdsändamål, avstått dessa ekonomiska värden.
Samtidigt har mycket av den mark som har stora naturvärden idag fått dessa naturvärden genom en längre tids skötsel, främst genom bete och småskalig huggning för vedbehov. Det som behövs idag är inte mer avsatt mark, utan medel till skötsel av dessa skogar som genom århundraden av brukande fått de naturvärden de har idag. Räknar vi med frivilligt avsatt skog, impediment, hänsynsytor och formellt juridisk undantagen skogsmark är det 28 procent skogsmark som vi inte brukar konventionellt.
Enligt den senaste Riksskogstaxeringen (2022) ökar för varje år mängden grov död ved - som är mycket viktig för insekter, fåglar samt mossor - i hela landet. I dag finns över 8 skogskubikmeter död ved per hektar, för bara ett årtionde sedan var siffran hälften.
Mängden grova träd i levande skogar ökar över hela Sverige. Arealen ädellövskog ökar även den stadigt. Dessutom ökar den gamla skogens areal – och här är inte fridlyst mark medtagen. Virkesförrådet av grova triviala lövträd; björk, asp, al med flera, ökar också vilket är viktigt för många arter.
Som ett verktyg att värdera skogsmarkens arter och dess vitalitet finns idag rödlistan från Artdatabanken i Uppsala. Det är en mycket ambitiös och i många fall ovärderlig resurs för beslutsfattande, genomförd vart femte år av insatta och kompetenta forskare.
Rödlistan redovisar förenklat arter med små utbredningsområden eller som är minskande eller har få lokaler. Här finns 2 131 arter som är kopplade till skogen, varav 870 som är hotade. 394 av dessa är direkt hotade av skogsskötseln.
Det låter mycket, men många är på randen av sitt utbredningsområde och det är mycket svårt för Sverige att gynna dessa arter helt ensam som många i den svenska naturvårdsrörelsen verkar tro. Bland annat kan vi i Artdatabanken läsa att före 1950, innan traktskogsskötsel blev praxis i skogen, dog 55 arter ut i skogen. Åren 1950 till 1999 dog 19 arter ut. Och till sist, mellan åren 2000- 2012, dog noll arter ut. På vilket sätt är de svenska skogsarterna utrotningshotade?
Om naturvårdsorganisationer ska göra skäl för sitt namn är det dags att de inser att naturen behöver den vård som generationer av människor genomfört för att få den höga biologiska mångfalden vi har idag. Av detta kan vi dra lärdomen att den svenska skogsskötseln har minskat artutdöendet.
Skogsindustrin står för cirka 2,2 procent av BNP och nedskalat till de enskilda gårdarna och markägarna bidrar skogen till att hålla ett hållbart och lönsamt familjeföretag flytande. När det är dags för gårdsinvesteringar på Sveriges landsbygd tas ofta resurserna ur skogen, vilket därmed gynnar landsbygdens tillväxt.
Skogen renar luftmiljön och skogsbeståndens tillväxt gynnar också på lång sikt kolbindningen i marken, en allt viktigare faktor för hot om global uppvärmning. Svensk skog binder in 40 miljoner ton netto varje år, medräknat industri och avverkning. Detta enligt LULUCF.
Som relation till detta kan nämnas att Sverige som nation släpper ut nästan 50 miljoner ton koldioxid. Cirka 10 procent av förädlingsvärdet i vår nationella industri kommer från skogens produkter, till exempel virke till möbler, en stark och viktig bransch utanför städerna.
Den ständigt växande turistmarknaden drar nytta genom skogens sociala värden och ekonomiskt, i framtiden, kommer biobränslen vara en viktig del av vår ekonomi. Dessutom ska vi inte förglömma alla förpackningar och hygienartiklar som görs av råvara från skogen.
Det är dags att inse och värna värdet av vår skogsproduktion ute på våra jord- och skogsbruk. Skötseln av våra betesmarker, skogar och åkrar har skapat de värden som vi tar för givet idag och som bidrar till att göra vårt land rikt och grönt.
