Martin Gustafsson

article_1670336979397.jpeg

large_1670336979397.jpeg

medium_1670336979397.jpeg

puff_large_1670336979397.jpeg

puff_list_1670336979397.jpeg

puff_medium_1670336979397.jpeg

puff_small_1670336979397.jpeg

small_1670336979397.jpeg

thumbnail_1670336979397.jpeg

1670336979397.jpeg

Det brukar heta att när Sverige går mot ett varmare klimat kommer också angreppen av skadeinsekter att öka. Men är det så enkelt?&nbsp;

–&nbsp;Verkligen inte, säger Christer Björkman, professor i skogsentomologi vid SLU, som svar på frågan.&nbsp;

År 1991disputerar Christer Björkman i skogsentomologi vid SLU. Sedan dess har han ägnat sig åt forskning om skadeinsekter där frågorna kopplat till ett varmare klimat har varit närvarande under de senaste 15-20 åren.<h2>Saknas data</h2>Att en forskare skulle hävda att det finns ett enkelt svar är kanske något av en paradox men faktum är att det i dag till stor del saknas data för hur insektspopulationer förändras över längre tidsperioder.&nbsp;– För de allra flesta arter har vi ingen data alls och det är nästan en förutsättning för att kunna analysera om det finns någon koppling till klimatet, säger Christer Björkman.&nbsp;

article_1666682003583.jpeg

large_1666682003583.jpeg

medium_1666682003583.jpeg

puff_large_1666682003583.jpeg

puff_list_1666682003583.jpeg

puff_medium_1666682003583.jpeg

puff_small_1666682003583.jpeg

small_1666682003583.jpeg

thumbnail_1666682003583.jpeg

1666682003583.jpeg

Samtidigt finns det en mängd olika föränderliga förhållanden som påverkar resultaten, som mängden fiender, skogens sammansättning och kvaliteten på skadeinsektens värdträd för att nämna några. Christer Björkman beskriver den här typen av forskning som ”enormt krävande” och något som inte premieras i forskarvärlden där mycket handlar om att publicera vetenskapliga uppsatser och att lyckas få sin forskning finansierad.&nbsp;–&nbsp;Att gräva riktigt djupt kräver dels långa tidsserier, dels ganska avancerade experiment. De sakerna är ingenting som gynnas i dag. Forskare som vill göra sånt sorteras bort i systemet, säger han.&nbsp;<h2>Troligt att skadorna ökar</h2>Men även om data saknas för att kunna ge säkra svar så är det troligt att insektsskadorna i svenska skogar kommer att öka. De flesta insekter har en temperatur där deras utveckling gynnas som mest, ofta strax över 25 grader. När klimatförändringarna i andra länder innebär ännu högre temperaturer som i stället missgynnar skadeinsekter kan klimatet i Sverige komma att passa dem utmärkt.&nbsp;– De mesta av klimatförändringar som vi kommer att uppleva i Sverige kommer vara positivt för enskilda insektarter vad gäller deras utveckling. Då utvecklas de snabbare, de kan snabbare lägga sina ägg och många arter får fler generationer per år. Om en insekt lägger 500 ägg under en generation och så får den en generation till, då kan effekterna bli ganska häftiga, säger Christer Björkman.&nbsp;Samtidigt är utfallet mellan skadeinsekter och dess fiender avgörande.&nbsp;– Det finns vissa data som tyder på att fienderna gynnas ännu mer än skadeinsekterna av ökande temperatur. Så ett varmare klimat kan leda till minskande skador för att de naturliga fienderna blir ännu effektivare och duktigare på att hålla nere skadegörarna. Men det verkar variera från art till art och från fall till fall, säger Christer Björkman.&nbsp;

article_1670337392026.jpeg

large_1670337392026.jpeg

medium_1670337392026.jpeg

puff_large_1670337392026.jpeg

puff_list_1670337392026.jpeg

puff_medium_1670337392026.jpeg

puff_small_1670337392026.jpeg

small_1670337392026.jpeg

thumbnail_1670337392026.jpeg

1670337392026.jpeg

Så tog sin den lilla granbarkborren till SverigeDen lilla granbarkborren är en relativt nyupptäckt granbarkborreart i Sverige. 2012 påträffades den i Lainio, Norrbotten, i en välta med tall- och grantimmer av Åke Lindelöw, känd fältentomolog.&nbsp;Arten har spridit sig från södra Finland där den registrerades som ny i början av 1950-talet. Successivt har den spridit sig norrut, cirka 18-24 kilometer per år. Till Finland tros den ha kommit från Estland där den påträffades 1900.&nbsp;I Sverige sprids den nu söderut och bedöms nu finnas i höjd med Boden. Den lilla granbarkborren kan angripa gran, tall och contorta. Jämfört med den vanliga granbarkborren är modergångarna mer stjärnformade. Den går också på klenare stamvirke än den vanliga granbarkborren.&nbsp;

<h2>Mer blandskog kan gynna generalisterna</h2>Hur ska skogsbruket då tänka? Christer Björkman nämner ståndortsanpassning och blandskogar för att öka trädens motståndskraft och skapa miljöer som bättre främjar skadeinsekternas fiender jämfört med ensartade bestånd.&nbsp;Även om såna åtgärder minskar angreppen av till exempel granbarkborre och röd tallstekel, typiska så kallade specialister, kan angreppen av skadeinsekternas generalister istället öka.&nbsp;– Olika nunnearter och andra fjärilar kan möjligen gynnas av att det finns en mer blandad skog. Men det är något som vi inte har sett här än så länge men det kan dyka upp helt nya problem som vi inte känner till, säger Christer Björkman.&nbsp;

article_1670337383478.jpeg

large_1670337383478.jpeg

medium_1670337383478.jpeg

puff_large_1670337383478.jpeg

puff_list_1670337383478.jpeg

puff_medium_1670337383478.jpeg

puff_small_1670337383478.jpeg

small_1670337383478.jpeg

thumbnail_1670337383478.jpeg

1670337383478.jpeg

<h2>Måste inte betyda ökade skador</h2>När nya skadegörare tar sig till Sverige behöver det inte innebära ökade skador. 2011 påträffades en art av gruppen stinkfly, känd för att äta frön, i Skåne och Västmanland. Inledningsvis befarades att den skulle angripa fröplantager men skador har uteblivit.&nbsp; &nbsp;–&nbsp;Den finns kvar i landet och ses här och där då och då men den lyckas aldrig bygga upp några populationer. Varför vet vi inte, säger Christer Björkman.&nbsp;Annars vill han ogärna prata om specifika insektsarter som kan hota svenskt skogsbruk. Just för att skogsägare och branschen måste vara beredd på alla möjliga scenarion.&nbsp;–&nbsp;Jag menar väldigt bestämt att vi vet inte, det kan dyka upp saker som vi inte hade en aning om faktiskt, säger han.&nbsp;

article_1670337873866.jpeg

large_1670337873866.jpeg

medium_1670337873866.jpeg

puff_large_1670337873866.jpeg

puff_list_1670337873866.jpeg

puff_medium_1670337873866.jpeg

puff_small_1670337873866.jpeg

small_1670337873866.jpeg

thumbnail_1670337873866.jpeg

1670337873866.jpeg

<h3>Kända skadegörare inom svenskt skogsbruk</h3>Granbarkborren - förökar sig till stor del genom vindfällen men angriper även stående skog som utsatts för torka eller som är nedsatt på annat sätt. Svärmar när temperaturen överstiger 18 grader. Granbarkborren för med sig blånadssvamp som missfärgar veden. Blånadssvampen täpper till splintveden och stoppar tillförseln av vatten till trädet.&nbsp;Snytbaggen - orsakar stora skador i svensk plantskog varje år. Angriper tall och gran där den med sitt gnagande ringbarkar stammen vilket ofta innebär att plantan dör.&nbsp;Ögonvivel - gnager på barren på skogsplantorna.&nbsp;Öronvivel - äter på rötterna på skogsplantorna. När de utvecklats till färdiga skalbaggar ger den sig också på stammen och barren.&nbsp;Röd tallstekel - angriper både ungskog och äldre bestånd. Det är tallstekelns larver som orsakar skadorna, larverna äter på fjolårsbarren. Angreppen innebär tillväxtförluster, vilka uppgår till cirka 20 procent under en 5-årsperiod enligt uppgifter från Skogsstyrelsen.&nbsp;Svart bastborre - angriper barrplantornas rötter och vid stammens bas. Ofta angriper den lite äldre skogsplantor. &nbsp;Lärkborre - finns idag i Skåne och Blekinge. Angriper som namnet antyder, lärk. Påminner om granbarkborre både till utseende och angreppssätt.&nbsp;Barrskogsnunna - en stor svartvit fjäril som går på barrträd, både yngre och äldre. Förekommer från södra Värmland och norra Uppland och söderut. Fjärilens larver gnager på barren och kan innebär att trädet dör eller att andra skadeinsekter angriper efter att det försvagats. Det finns också en lövskogsnunna.&nbsp;Tallmätare - Larverna gnager på barren, både på årsbarren och äldre barr. Insekten angriper medelålders och äldre bestånd. Större angrepp har främst förekommit i sydöstra Sverige med låg nederbörd.&nbsp;

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/granbarkborren-har-dodat-trad-som-halv-gudrun">Granbarkborren har dödat träd motsvarande en ”halv” Gudrun</a><a href="https://www.atl.nu/stora-skillnader-i-stod-till-skog">Tysk skog fick 26 gånger mer stödpengar än svensk</a>

Skogsbruket har till stor del handlat om att bekämpa granbarkborren under de senaste åren. Men ett varmare klimat kan få fler skadeinsekter att trivas i Sverige.– Det kan dyka upp saker som vi inte hade en aning om, säger Christer Björkman på SLU.