Fredrik Stork

Forskargruppen bakom robotplattformen Aoro – med SLU, Skogstekniska klustret och Luleå Tekniska Universitet i spetsen – går nu ut med att de har utfört världens första autonoma skotning, något som forskargruppen tror kommer att förändra hela branschen på sikt.– Det är väldigt mycket diskussion om kalhyggen just nu, och i dag finns det anledningar till att man gör som man gör. Men har vi drönare som gör jobbet så kan man ändå få ut råvaran för att göra hållbara produkter. Jag är övertygad om att den här tekniken är en viktig medlare i den konflikt som nu råder kring biologisk mångfald och industrialiserade produkter. Det är det som är så häftigt och intressant, säger Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion vid Luleå Tekniska Universitet.<h2>Lerig världspremiär</h2>Världspremiären skedde på en flisad, men lerig, uppläggningsplats i Västerbotten där maskinen fick kämpa för att ta sig fram. Försöket bygger på samma autonoma plattform som <a href="https://www.atl.nu/autonom-skogsmaskin-redo-for-tuffa-falttester">visades upp förra året</a>, men som nu har vidareutvecklats för autonom skotning.– Det vi har gjort är att montera på en vanlig Cranab-kran med tio meters räckvidd, och som har sensorer i lederna så vi vet alla vinklar. På plattformen har vi också byggt på ett vision-system som består av en kamera med två objektiv som läser av terrängen och som också kan mäta djupet.

Roboten består av ett motorpaket fram, fyra hjul och en kran med grip. Det är allt som behövs för att få till autonom skotning.

large_robot skogsmaskin Luleå tekniska universitet.jpg

medium_robot skogsmaskin Luleå tekniska universitet.jpg

small_robot skogsmaskin Luleå tekniska universitet.jpg

thumbnail_robot skogsmaskin Luleå tekniska universitet.jpg

robot skogsmaskin Luleå tekniska universitet.jpg

Samtidigt som debatten om skogen är som hetast har ljuset bland annat riktats mot Luleå Tekniska Universitet och forskningen kring autonoma skogsmaskiner – nu senast i SVT:s Slaget om Skogen.

Maskinens mjukvara har sedan kompletterats med algoritmer som kan identifiera stockar i bilderna. Tanken är att den ska köra efter samma rutt som skördaren tidigare har kört, eller att den ska plocka upp stockarna enligt skördarens nedläggningskoordinater. Under lyftproceduren ställer sig roboten sedan fem meter från stocken och plockar upp den med hjälp av den kranstyrning som forskarteamet har utvecklat.&nbsp;För att klara det tredje arbetsmomentet, själva körningen till upplägget, har forskarna utvecklat ett system där maskinen tar sig fram med hjälp av gps och RTK.<h2>Maskinerna kan bli betydligt lättare</h2>Att en självkörande skogsmaskin klarar av en så avancerad manöver är världsunikt och öppnar för stora förändringar, enligt Magnus Karlberg. Med rätt förutsättningar bedömer han att skogsmaskinerna skulle kunna krympa från dagens 25 ton ner mot kanske 1-2 ton. Maskinerna får då avsevärt mindre lastkapacitet, men ska å andra sidan kunna jobba dygnet runt, året om.Här tittar forskarna också på möjligheten att använda sensorer för att upptäcka känsliga områden, som exempelvis har mycket renlav. Redan nu letar forskargruppen finansiering för att studera hur samma plattform kan användas tillsammans med ett skördaraggregat.

Parallellt pågår också vissa patentdiskussioner. Men gruppen runt Aoro, som plattformen heter, har främst som mål att tekniken ska nyttjas för framtidens bästa, det vill säga mer eller mindre fritt.– Vi skulle säkert kunna jobba mer med patent, och det skulle säkert vara lönsamt för oss som privatpersoner. Men kan vi samarbeta med de personer som verkligen kan kommersialisera detta så samarbetar vi hellre med skogsteknikföretagen, säger säger Magnus Karlberg.Normalt fokuserar universiteten mycket på grundforskning, men här handlar det snarare om tillämpad forskning som ligger något närmare kommersialisering och som utnyttjar många av de produkter och sensorer som redan finns på marknaden.När får vi se den första roboten på marknaden som har tagit inspiration från er?– Det är något som alla vill veta, men det kommer att ske stegvis. Det första som händer är att man tar bort föraren, så som Skogforsk redan har demonstrerat, det vill säga att man sitter och styr skotaren från ett annat rum än från förarhytten. Innan vi är framme i full autonomi är det många tiotals år kvar.Den stora utmaningen är fortfarande att systemet måste vara tillräckligt robust och att det måste klara alla väder och alla terränger utan att tumma på säkerheten.Så det är ingen genväg ni presenterar här i dag, som gör att man kan skippa steget med färrstyrning?– Nej, det tror jag inte och det tror jag heller inte är rätt väg att gå. Det är viktigt att systemet får mogna. Nu har vi visat att det går och att det finns möjlighet att driva utvecklingen i den här riktningen, säger Magnus Karlberg.

För första gången i världshistorien har en självkörande skogsmaskin klarat av att skota helt autonomt. Forskarna bakom det lyckade försöket ser det som ett viktigt steg mot ett mer hållbart skogsbruk.

Svenskarna som är först i världen med autonom utskotning

Teknik

Robotplattformen Auro kan förändra hela branschen, tror forskargruppen vid SLU, Skogstekniska klustret och Luleå Tekniska Universitet.