facebooktwittermail d

”Sverige – ett delat land efter valet”

I valet 2022 gled stad och land isär, och Centerpartiet hamnade där emellan.

Valkuvert läggs ner i låda.
Väljarna har sagt sitt. FOTO: JOHAN NILSSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Det har ofta sagts att stad och land glider isär. Att polariseringen ökar.

Exemplen har varit många på västländer där storstäderna drar åt vänster, landsbygderna åt höger och en avgrund öppnar sig där emellan. Vi har sett det i Frankrike, USA och Storbritannien. Och även på så nära håll som på andra sidan sundet i slutet av förra året, då yttersta vänstern blev störst i kommunvalet i Köpenhamn.

Men i Sverige har åsikterna inte skiljt sig markant mellan stad och land. Forskare vid det ansedda SOM-institutet vid Göteborgs universitet konstaterade så sent som för två år sedan att det inte fanns skäl att tala om att stad-landpolariseringen tilltar.

Det är en uppfattning som lär behöva ändras.

För nu märks samma utveckling i Sverige som i andra västländer. Stad och land röstar allt mer olika.

Tendensen är att Ulf Kristerssons (M) sida i politiken går framåt i småstäder och på landsbygden. Magdalena Anderssons (S) gäng tar storstäderna.

Särskilt tydlig är trenden för partierna som ligger längre från den politiska mitten. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har nästan dubbelt så stort stöd i stad som på land.

MP saknar mandat i hela 122 kommunfullmäktige, enligt Dagens Samhälles preliminära granskning. Och listan över orter där MP saknar mandat är en resa genom Landsbygdssverige. På bokstaven A återfinns: Alvesta, Aneby, Arjeplog, Arvidsjaur och Avesta.

På den andra sidan om den politiska mitten noterar Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ett betydligt högre väljarstöd på landsbygder än i städer. Det bör således konstateras att Johan Ingerö, KD:s USA-frälsta policychef, fick rätt. 

Johan Ingerö har hävdat att det som sker i amerikansk politik brukar hända även i Sverige, efter fem-sex-sju år. Det som inträffade i USA för sex år sedan var att Donald Trump valdes till president i ett val där landsbygdsväljares missnöje över samhällsutvecklingen ansågs ha haft betydelse för utfallet.

Men trots en framsynt analys och en omfattande landsbygdssatsning lyckas inte KD växa sig större på landsbygderna. Det gör däremot Sverigedemokraterna.

Särskilt stark ökning i SD:s väljarstöd märks i inlandskommuner i Norrland, Dalarna och Värmland. De tio kommuner där SD ökade mest i riksdagsvalet är Dorotea, Hagfors, Munkfors, Vilhelmina, Malå, Bräcke, Storfors, Ånge, Malung-Sälen och Smedjebacken. Och i samtliga av dessa kommuner var de största förlorarna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Det vill säga partier i Magdalena Anderssons (S) lag.

Särskilt hårt är valresultatet för Centern. Partiet har gjort ett katastrofval – särskilt utanför storstäderna.

Det kommer inte att sändas några C-riksdagsledamöter från Skåne norra och östra, Västra Götaland norra, Gotland, Kronoberg, Kalmar, Jämtland eller Norrbotten. Och även i kommunvalen noterar C betydande tapp i sina klassiska landsbygdsfästen.

I många mindre kommuner rasar partiet tvåsiffrigt jämfört med föregående val. Några kommuner på den listan är Mönsterås, Nordmaling, Dals-Ed, Bräcke och Åre.

Det här är en av valet stora motsägelser. Centerpartiet som har hållit hårt i landsbygdsfrågorna i årtionden, trots motvind, blir den stora förloraren i ett val där landsbygdsväljarna spelar en avgörande roll. Förklaringen till det lär behöva sökas i att höger-vänster har blivit en allt viktigare skiljelinje för väljarna.

Vilket vägval C gör framöver är osäkert. Det ska först väljas en ny partiledare, efter att Annie Lööf har meddelat sin avgång. Och för C kan det visa sig vara ett ödesval om de gamla positionerna på landsbygderna ska kunna återtas.

Insatsen för Centern är också hög. För det är inte bara den konstaterade förlusten av många mandat i kommuner och regioner som ligger i potten – det gör även så kallade kommandohöjder i den svenska offentligheten. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, och Centerpartiet har täta band. Ett uttryck för det är att nuvarande VD:n för LRF, Anna-Karin Hatt, har ett förflutet som C-statsråd.

Men om C inte lyckas återta de i valet förlorade positionerna ligger det i tangentens riktning att partiet får svårt att rekrytera nya landsbygdspolitiker och driva på den jordbrukspolitiska utvecklingen. Och det leder i sin tur till att C:s starka kopplingar till flera av lantbrukets organisationer eroderar.

En av de stora berättelserna om valet 2022 lär vara att det var då stad och land röstade olika, och C hamnade mitt emellan.