facebooktwittermail

Vägsaltet ett gissel med halverad skörd

Nu börjar snön töa undan och då blir effekterna av vägsaltet allt tydligare på åkermarken. LRF vill nu att landsbygdsdepartementet ska titta på vad det här kostar lantbrukarna.

Längs med Trosavägen 218 i Sörmland har lantbrukaren och LRF-ordföranden Bo Rundquist åkermark. Vägen är hårt trafikerad och saltas ofta under vintern.

Bo Rundquist förklarar att vägsaltet gör att leran blir segare och strukturen på jorden förändras.

- På en del ställen rinner inte smältvattnet undan och saltet blir kvar. Det blir även sämre skördar, säger han.

Dika undan smältvatten


Bo Rundquist uppskattar att skörden halveras på de ställen där det kommit upp vägsalt. Han försöker förebygga problematiken genom att dika undan smältvattnet.
- Jag har även sökt bidrag från länsstyrelsen för att kunna strukturkalka. Beviljas jag pengar så kommer jag att lägga lite extra längst med vägarna för att se om det gör någon nytta, säger han.

Forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har hittat ett samband mellan vägsalt, natriumklorid, och en försämrad markstruktur på åkermark.

Saltet kan också leda till näringsbrist, framför allt av kalium, då natriet i saltet tränger undan kaliet i marken som sedan spolas bort med vattnet. I samband med att jorden brukas kan natriumjoner spridas till större arealer.

Undersöka kostnaderna


Jan Eksvärd, miljöexpert på LRF, har fått i uppdrag att sammanställa en skrivelse till landsbygdsdepartementet.

- Vi vill att de tar reda på vad vintersaltningen och även sommarsaltningen kostar jordbruket. Men även hur många arealer åkermark som det berör och hur det påverkar skördarna, säger han.

Forskarna från SLU har föreslagit att en åtgärd för att komma åt problematiken är att åkermark nära saltade vägar ska bli skyddszoner.

Mycket pengar


Jan Eksvärd anser att berörda lantbrukare då borde få någon form av ersättning.

- Vi har gjort en kalkyl för att få en uppskattning på vad detta kan kosta. Vi har räknat med att hälften av alla saltade vägar går längs med åkermark, då rör det sig om kostnader på uppemot 100 miljoner kronor.

- Stämmer detta så rör det sig om ganska mycket pengar. Därför finns det skäl till att frågan utreds och skrivelsen kommer troligen att skickas till departementet i veckan, säger han. Maria Engström