Martin Gustafsson

När ägarförhållanden för fastigheter förändras kan tidigare vägrättigheter komma att ställas på prov. Att det blir konflikt och problem kopplat till vägar är vanligt förekommande.&nbsp;

–&nbsp;Det är väldigt vanligt, säger Lisa Kylenfelt och fortsätter:&nbsp;– Förr tror jag att det var mer muntliga överenskommelser och man bodde längre på samma ställe som fastighetsägare, nu är det större rotation, säger hon.&nbsp;Är man överens med motparten är det bästa att skriva ett avtalsservitut parterna emellan. Det kan sedan skrivas in i fastighetsregistret för att säkerställa att det följer fastigheterna vid ägarbyten.&nbsp;–&nbsp;Det finns vissa formkrav, som finns i lagtexten, så man kan inte skriva hur som helst för då kanske det inte räknas som ett servitut. Men är man lite om sig och kring sig så reder man ut det, säger Lisa Kylenfelt.&nbsp;<h2>Svårt att bevisa muntliga avtal</h2>Muntliga servitut som ingåtts innan jordabalken togs ikraft 1972, då det blev krav på skriftliga avtal, kan fortfarande gälla. Men att bevisa att ett muntligt servitut fortfarande existerar är svårt.&nbsp;

Lisa Kylenfelt, senior jurist Ludvig & Co och ATL:s expert.

1673531138037.jpeg

– Då ska man bevisa att det verkligen är ett servitut och inte en nyttjanderätt som man också kan ha men som bara gäller avtalsparterna emellan, ett servitut ska ju följa fastigheterna, säger Lisa Kylenfelt.&nbsp;Kan man inte enas och skriva ett avtalsservitut är hennes rekommendation att vända sig till Lantmäteriet för att få ett officialservitut.&nbsp;–&nbsp;Lantmäteriet kostar och det är långa handläggningstider men det är den vägen vi rekommenderar nästan alla att ta om man inte kan enas, säger hon.&nbsp;<h2>Ta kontakt med Lantmäteriet</h2>Kostnaden styrs av hur komplicerat ärendet är. Ju mer utredning som behövs desto högre kostnad. Lisa Kylenfelt rekommenderar också att den som funderar på att ansöka om en lantmäteriförättning först tar kontakt med Lantmäteriet.&nbsp;–&nbsp;Det här är deras specialområde så jag tycker att man kan ringa och rådfråga dem, säger hon.&nbsp;

Ett annat alternativ är att det bildas en gemensamhetsanläggning, som också sker genom Lantmäteriet. Då måste fler än två fastigheter ha nytta av vägen. En fördel då är enligt Lisa Kylenfelt att fastigheternas förhållanden till vägen fastställs.&nbsp;–&nbsp;Då får man en ram för hur vägen ska hanteras och hur den ska underhållas och med andelstal kopplat till varje fastighet. Det kan vara väldigt bra om det har börjat trilskas på något sätt, säger hon.&nbsp;Hon rekommenderat alla som inte har en fastställd vägrätt att skaffa sig det.&nbsp;–&nbsp;Det är av oerhörd stor vikt för fastigheten och om man har barn som ska ärva gården så slipper de en massa bekymmer, säger hon

<h3>Ställ en fråga till experten</h3>Har du en fråga till ATL:s jurist? Lisa Kylenfelt, på Ludvig &amp; co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till:&nbsp;<a href="mailto:juristen@atl.nu">juristen@atl.nu</a><a href="https://www.atl.nu/fragaexperten">Här hittar du alla frågor under avdelningen Fråga experten</a>

<h3>Läs mer</h3><a href="https://www.atl.nu/anders-och-johannes-eriksson-i-hyssna-begransas-av-vagtvist">Vägtvist har stoppat brödernas skogsbruk –&nbsp;i två år</a><a href="https://www.atl.nu/radet-se-till-att-fa-ett-tydligt-servitut-for-vagen">Rådet: Se till att få ett tydligt servitut</a><a href="https://www.atl.nu/konflikt-om-vag-stoppar-avverkning">Vägkonflikt stoppar deras avverkning</a>

Konflikter kring vägrättigheter är vanligare än vad många tror.&nbsp;Det menar Lisa Kylenfelt, senior jurist på Ludvig &amp; Co som också brukar svara på läsarfrågor i ATL.&nbsp;

ATL:s expert rekommenderar alla utan fastställd vägrätt att skaffa sig det.

Vägkonflikter vanligare än vad man tror

Skog

Konflikter kring vägrättigheter är vanligare än vad många tror. Det menar Lisa Kylenfelt, senior jurist på Ludvig & Co som också brukar svara på läsarfrågor i ATL. 