facebooktwittermail d

Vad vill regeringen med lantbruksforskningen?

Den ökade konkurrenskraft inom jordbruket alla talar om kräver ökade forskningsinsatser, särskilt i fråga om den tillämpade forskningen, skriver Jesper Broberg, Hushållningssällskapen.

Ökad innovation är något som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht vill se i en svensk livsmedelsstrategi. Samtidigt minskar finansieringen till svensk lantbruksforskning. Hur går det ihop?

Regeringen har i år bantat Jordbruksverkets forskningsanslag med över sju miljoner kronor. Resultatet blir att bara en halv miljon kronor finns tillgängliga för sökta projekt. Det blir i princip ingenting – en eller två av 100 forskningsansökningar kommer att få finansiering. Den kortsiktiga finansieringsmodellen gör dessutom att även tidigare beviljade projekt måste nyansöka varje år. Det medför att pågående forskning nu tvingas avbrytas.

Både regeringen och Sveriges bönder vill se en levande landsbygd, med ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk som en självklar grundbult. Men ökad konkurrenskraft kräver ökade forskningsinsatser. Speciellt viktig är den tillämpade forskningen, den som bland annat utgörs av fältförsök och vars resultat snabbt kommer till användning i produktionsjordbruket.

Hushållningssällskapet som verkar nära näringen, med utbildning, rådgivning och forskning, ser vad dessa försök betyder. Vi ser också hur anslagen till sådan forskning alltmer krymper.

Redan tidigare har statens anslag till Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, minskat kraftigt. SLF har tillsammans med Jordbruksverket länge stått för merparten av pengarna till den tillämpade forskningen, den som lantbruket ropar efter men som under lång tid nedprioriterats av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Den förändringen inleddes på 1990-talet, då SLU:s engagemang för tillämpad forskning minskade. Näringen skulle finansiera sådan forskning var budskapet. Resultatet blev att lantbruksuniversitetets försöksavdelningar lades ned och antalet fältförsök decimerades. Det är jordbrukets konkurrenskraft och hållbarhet som fått bära konsekvenserna.

Det svenska lantbruket står inför stora utmaningar för att både öka konkurrenskraften och ha en hållbar miljöpåverkan. En effektiv och ökad livsmedelsproduktion kräver att jordbruksmetoderna utvecklas och att nya idéer testas i praktiken.

Många av de åtgärder som i dag ger goda resultat har startat med innovativa forskningsidéer som prövats i hushållningssällskapens fältförsök, utvärderats vetenskapligt och därefter kunnat skalas upp och användas i praktiken.

Hur ser Sven-Erik Bucht och regeringen på svensk lantbruksforskning och framför allt på den tillämpbara forskningen och fältförsök? Finns viljan att förändra möjligheten till finansiering och att ändra SLU:s inriktning och uppgift? Menar regeringen allvar med att jordbrukets konkurrenskraft ska öka och att dess miljöpåverkan ska minska i Sverige? I så fall borde svaret vara givet.

Jesper Broberg
förbundsdirektör
Hushållningssällskapens förbund