Utveckla för att undvika skuldfällan
Belånade lantbrukare kan andas ut, åtminstone av en anledning. Det amorteringskrav som skulle införas för att dämpa prisruschen på bostadsmarknaden visade sig enligt förslaget också drabba lantbruksföretag, och inte bara fastighetsdelen utan lånebördan på hela företaget. Och det var inte meningen, så detta förslag har dragits tillbaka.
Ett amorteringstvång hade varit mycket betungande för lantbrukare som lider av den lågkonjunktur som särskilt växtodlingen och mjölkproduktionen är inne i.
Lantbruksbarometerns statistik över dem som begärt amorteringsfrihet från sina lån ger en aning om hur läget är. Totalt har 11 procent av lantbrukarna angett att de har minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsfrihet på grund av vikande lönsamhet. Det är en ökning med fyra procentenheter på ett år.Mjölkföretagare och grisuppfödare drar upp statistiken och ökningen är kraftig bland företagare som omsätter mellan fem och tio miljoner kronor. Att grisuppfödarna oroar sig för sina lån trots höga avräkningspriser är extra bekymmersamt.Det senaste året ökade skuldsättningen med 13,6 miljarder eller nära 5 procent, till 292 miljarder kronor. Det är nästan en fördubbling av skuldsättningen på tio år.De yngre investerar mest och det är precis som det ska vara. Men en fördubbling av skuldbördan på tio år, och markpriser som har stigit kraftigt utan att det matchas av motsvarande ökning av skördarna och därmed produktiviteten är ändå en varning.På motsvarande sätt är det ett problem när alltför mycket av framsteg och effektiviseringar binds upp som kapital i gården i stället för att ge vinst eller högre ersättning för arbetet.Danska beräkningar visar att den nya möjligheten för danskarna att gödsla fritt med kväve skulle höja skördarna och därmed markvärdet. 20 procent mer kväve skulle öka markvärdet med 12 000 danska kronor per hektar, och för hela det danska jordbruket betyda ett ökat värde på 31 miljarder danska kronor.Är det verkligen ett klokt sätt att resonera?Jo, jag tackar, säger den högt belånade danske bonden som plötsligt anses mer solid när marken ökar i värde. Surt, säger den unge blivande lantbrukare som i och med det ökade värdet får ta ett mycket högre kliv för att köpa en gård och etablera sig. Naturligtvis påverkar det även arrendena.Att bromsa prisökningen på mark tycks svårt, och om en fastighetsbubbla som spricker är enda sättet är vi illa ute. Om några år stiger räntorna. Därför behöver jordbruket bli mer effektivt och lönsamt.Ett exempel på utvecklingskraft syns i reportaget från Skabernäs i Skåne i denna tidning. Deras väg framåt är att öka arealen och optimera maskinanvändningen. 3 000 hektar i dag, kanske 4 000 i morgon, och EU-bidragen är att betrakta som bonus, inte nödvändighet.Det är ett sätt att utveckla företaget. Det finns många andra modeller, och det borde diskuteras mycket mer. För att undvika att den ökade skuldsättningen blir en fälla.