”Utmaning för Moskva att hantera det kinesiska inflytandet”
På regional och lokal nivå i ryska Fjärran östern kan stämningarna vara upproriska. Det är inte ovanligt att man talar om ockupation och utsugning av det ryska gränsområdet.

Ledaren ger uttryck för ledarredaktionens uppfattning i en fråga. ATL:s ledarsida är partipolitskt obunden. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från när och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.
Jag har en vän som växte upp i en gruvstad i östra Sibirien. Medeltemperaturen var, och är, lägre än minus 20 under fem av årets månader. Men det är inte bara klimatet utan också avstånden, bristen på arbetskraft och outvecklad infrastruktur som försvårar exploateringen av de enorma naturresurserna: skog och jordbruksmark, olja, gas och kol, mineraler och vattenkraft.
Transsibiriska järnvägen byggdes runt förrförra sekelskiftet och Bajkal-Amur-järnvägen byggdes med kommunistisk entusiasm från 1930-talet och framåt för att öka tillgängligheten men det räcker inte långt på de enorma vidderna. Det är glest mellan människorna. I Sibirien bor knappt tre personer per kvadratkilometer, bortemot tio gånger färre än i Sverige.
Men Kina ligger bra till för att utveckla ekonomin i östra Sibirien och intresset för att investera tog fart efter finanskrisen 2008. På den kinesiska sidan av gränsen finns arbetskraft och dessutom stora behov av råvaror.
Den ryska Fjärran Östern-regionen med huvudstaden Vladivostok gränsar till Kina norr om gränsfloden Amur. Regionen är nästan 14 gånger större än Sverige men har färre invånare. De ryska medborgarna flyttar dessutom västerut och jordbruksmark överges. Det är här som kinesisk verksamhet i Ryssland till stor del är koncentrerad. Vid sidan av den ryska rubeln får den kinesiska valutan en allt större betydelse som betalningsmedel.
Sibiriens skogar är förstås särskilt intressanta. Restriktionerna för skogsbruk i Kina har skärpts efter decennier av rovdrift medan regelverket i Ryssland har mjukats upp. Enorma skogsområden avverkas där transportmöjligheter finns. Man kan se skogsavverkningar pågå dag och natt när man flyger över regionen. Kinesiska sågverk förädlar timret i Ryssland innan export för att minska tullavgifterna.
I Fjärran östern-regionen beräknas 350 000 av 2,2 miljoner hektar åkermark brukas av kinesiska företag, ofta med kinesisk arbetskraft. Det finns uppgifter om 200 000 kinesiska lantarbetare i regionen trots att processen för att få arbetstillstånd är komplicerad.
Soja är en särskilt eftertraktad gröda. Kina importerar stora volymer soja från USA och i nuvarande världsläge vill man minimera detta beroende. Kina har nyligen höjt importtullarna på soja som en del av tariffkriget mot Trumpadministrationen. I Amurområdet – med heta somrar nära Stilla Havskusten – passar grödan. Vete, potatis och fläsk är andra varor som produceras för Kina. Överlag tycks kinesiska producenter vara bättre utrustade med maskiner och lagerlokaler än de ryska företagen.
Hur ser då Ryssland på de kinesiska aktiviteterna i Sibirien?
På den officiella nivån mycket positivt, inte minst för att bibehålla det politiska, industriella och finansiella stödet från grannen under det pågående kriget i Ukraina men också för att Kreml inte har någon alternativ ekonomisk plan för denna del av Ryssland.
Delar av Fjärran östern-regionen blev ryska först 1858 i samband med opiumkrigen och så sent som på 1960-talet hade länderna allvarliga gränstvister. Det är en utbredd åsikt på rysk sida att Kina förbereder sig för att ta över, inte bara ekonomiskt utan också genom att flytta gränserna. På kinesisk sida har man börjat använda de gamla kinesiska namnen på vissa orter som Vladivostok – Haishenwai!
Kineserna som tagit över lantbruk etablerar ofta egna samhällen och isolerar sig. Liksom i andra länder finns i Ryssland ett stråk av främlingsfientlighet och med stort inflytande av kinesiska intressen och många immigranter i lokalsamhället blir det oundvikligen reaktioner.
Miljön är en källa till klagomål. Lokalbefolkningen klagar på besprutning av grödorna med giftiga, kinesiska pesticider. Den kinesiska exploateringen av skog är en ännu hetare fråga som leder till protester: Petitioner, tidningsartiklar och domstolsmål.
På regional och lokal nivå kan stämningarna vara upproriska. Det är inte ovanligt att man talar om ockupation och utsugning av det ryska gränsområdet. Men den lokala ekonomin uppvisar förstås också positiva effekter och ett beroende av kinesiska investeringar växer fram. Mer mat produceras och den ekonomiska utvecklingen i glest befolkade områden gynnas.
Det är en utmaning för Moskva att hantera det kinesiska inflytandet även om det nu ses som helt nödvändigt mot bakgrund av kriget i Ukraina. Egna investeringar är dock avgörande för att utveckla de ekonomiska möjligheterna i östra Sibirien samtidigt som befolkningens negativa reaktioner behöver hanteras.
Bo Libert
Agr dr. Var lantbruksråd vid den svenska ambassaden i Moskva 1988–1990 och har därefter arbetat på OECD och Naturvårdsverket och för FN.