facebooktwittermail

Utländsk arbetskraft sköter svensk skog

Uttråkade ungdomar och en folktom landsbygd är dåliga förutsättningar för att svenskar ska kunna sköta skogsvården i Sverige. Därför kommer allt fler utländska skogsvårdare hit.

STOCKHOLM ATL
Den svenska skogsvården sköts till stora delar av utländsk personal. Det är polacker, balter, norrmän, tyskar och finnar som röjer, planterar och gallrar i de svenska skogarna. Och de är här för att stanna.
Det var en av slutsatserna på en konferens om utländsk arbetskraft i skogsbruket som arrangerandes av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, i Stockholm i torsdags.

Minst hälften


Det finns inga exakta uppgifter om hur många utlänningar, utländska företag eller svenska företag med utländsk personal som opererar i Sverige.

Men enligt facket för skog, trä och grafisk bransch, GS, är andelen utländsk arbetskraft åtminstone 50 procent. Och facket känner till runt 40 utländska företag som jobbar i den svenska skogen under svenska avtal, men det kan finnas många fler, utan avtal.

En av deltagarna på mötet var den unge skogsentreprenören Jonas Lantz. Hans företag med huvudkontor i Torpshammar utanför Sundsvall planterar fem miljoner plantor och röjer 2 000 hektar om året. Han har fem heltidsanställda och 35 säsongsanställda och 80 procent är utlänningar.

- De är här för att stanna, i alla fall när det gäller skogsvården. Jag har gått hela vägen från att anställa svenska ungdomar under många år till att åka till Tyskland för att rekrytera personal.

Svårt rekrytera


Han anser att svenska ungdomar är svåra att engagera i till exempel plantering. Något som var väldigt vanligt förr i tiden.

- Man måste vara coach, leda och driva framåt hela tiden. Det fungerar inte i längden. Det är ett hårt jobb från maj till oktober som kräver att man är noggrann, engagerad och jobbar snabbt. Vi måste leverera till våra kunder.

SLA uppger att genomsnittslönen för en skogsvårdsarbetare ligger runt 126 kronor i timmen, utan inräknad övertid eller andra tillägg. Men det räcker inte för att locka svenskar ut i skogen.

Unga lämnar först


Rolf Andersson, ordförande i SLA, tror att en del av problemet är den avfolkade landsbygden. De första som lämnar är ungdomen.

På GS-facket tror man, bland annat, att problemet är säsongsanställning, vilket de flesta skogsvårdsjobb innebär.

- Jag drömmer om en lösning för hela branschen, med generella regler i ett kollektivavtal och så tulipanarosen som heter helårsanställning, säger Per-Olof Sjöö, ordförande vid GS-facket. Härje Rolfsson