Torbjörn Iwarson

Skörd i skymning på ett fält i Förenta Staterna.

iStock-124584913.jpg

<p>I måndags förra veckan kunde vi läsa i den veckovisa rapporten från USDA att konditionen förbättrades oväntat för både majs (+2 till 57 procent i good/excellent) och sojabönor (+2 till 54 procent i good/excellent) sedan veckan innan. Detta trots att andelen av USA drabbat av torka ökat. I torsdagens rapport ökade andelen ännu mer, till 11,68 procent i ”allvarlig torka eller värre”.</p>

<h2>WASDE</h2><p>I fredags kom WASDE-rapporten. Som den amerikanska marknaden ofta gör, reagerade den först på sifforna för USA och marknaden gick upp. Produktionen av majs i USA sänktes t ex med 1,4 procent från juli-rapporten, men med 0,9 procent på global basis. Efterfrågan sänktes också och en produktionsminskning i världen på 11 miljoner ton blev till slut bara en lagerminskning på 3.</p><p>Det var likadant för sojabönor.</p><p>En beprövad tumregel är att lägre lager i förhållande till föregående månad, i genomsnitt leder till en prisuppgång, till nästa månadsrapport.</p><p>För vete är läget lite mer otydligt. Lagren i ton minskade på global basis, men lagret storlek räknat i hur många dagar av konsumtion det räcker, ökade.</p><p>I tabellen nedan ser vi en sammanställning av förändringen på utgående lager.</p>

<p>Ganska fort vände marknaden nedåt och stängde lägre. Om vi sätter fredagens siffra i ett historiskt perspektiv, ser vi att enligt USDA är lagren av vete generellt sett historiskt höga nu. I diagrammet nedan ser vi utgående vetelager i världen enligt WASDE-rapporten i termer av hur många dagars konsumtion de räcker till.</p>

<p>Om det rådde torka i världens viktigaste odlingsområden, skulle vi kanske vara mer oroliga och motivera ett högre pris. Just nu råder emellertid El Niño, som tenderar att ge mer nederbörd än normalt i Europa, södra Sydamerika (främst Agentina) och delar av USA. Tre vintrar med La Niña, som gett torka, har vi precis lämnat bakom oss. Den nederbörd som nu faller här och var, botar den brist på markfukt som funnits och bygger på lagret för nästa år.</p><p>Nedan ser vi kursutvecklingen för frontmånadskontraktet i europeiskt kvarnvete på börsen i Paris, i euro per ton.</p>

<p>Det man kan hänga upp sig på i rapporten är de nedjusteringar av konsumtion, som analytikerna på USDA räknar med. Konsumtionen i välden av vete justeras ner med 3,4 miljoner ton, av majs med 6,3 och av sojabönor med 0,6 miljoner ton. Det är inte ett högre pris som föranleder en ransonering, utan en återspegling av försämrad världskonjunktur.</p><p>Jag tror att den globala konjunkturen utvecklas sämre än vad marknaden allmänt verkar tro. Det är en anledning för mig att tro att spannmålspriset kan gå ner ytterligare härifrån. Lagerbilden är tvetydig, för vete.</p>

<h2>Olja</h2><p>Mest uppseendeväckande i onsdagens rapport från US EIA var att de strategiska oljelagren ökade med 0,995 miljoner fat. Förutom en liten ökning med 0,001 fat den 14 juli, är detta den första veckan sedan den 10 juli år 2020 med större strategiska lager. Då var verkligen priset lågt och personerna som administrerar lagret kanske tyckte det var köpvärt. Tycker de som sköter SPR att priset är lågt nu också?</p><p>Hanteringen av SPR, som tradingportfölj, är fläckfri. Historiskt har de köpt billigt och sålt dyrt. Därför ska man kanske ta varning av deras köp.</p><p>Å andra sidan, lika uppseendeväckande, var att oljeproduktionen ökade från 12,2 till 12,6 miljoner fat om dagen. Det är den högsta produktionen sedan den 27 mars 2020. Vi har alltså en positiv signal och en negativ. Eftersom antalet aktiva borr-riggar i USA är i fallande trend, kan det få oljeproduktionen att minska framöver, så jag gissar att köpen till det strategiska lagret är den faktor som väger tyngre. Det tyder på att oljepriset kan komma att gå upp härifrån.</p><p>Sammanfattningsvis är både veckans rapport från USDA och från US EIA tvetydiga. Det är uppseendeväckande förändringar i båda, men man vet ändå inte helt säkert vilket ben man ska stå på. Jag skulle emellertid hellre vara köpt olja och såld vete, som förmodligen etablerar sig mellan 200 och 250 euro per ton fram till dess vi får signaler om vad det blir för väder nästa år.</p>

<h3><strong>Fler analyser av Torbjörn Iwarson</strong></h3><p><a href="https://www.atl.nu/marknadsbevakning/veckoanalys/prisras-pa-vete-pa-chicagoborsen"><strong>Vetepriset rasar på Chicagobörsen</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/marknadsbevakning/veckoanalys/produktionstakten-for-mjolk-stiger-i-sverige"><strong>Mjölkproduktionen mattas – men Sverige går mot strömmen</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/marknadsbevakning/veckoanalys/uppat-pa-spannmalsmarknaden"><strong>Uppåt på spannmålsmarknaden</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/marknadsbevakning/veckoanalys/priset-for-vete-vande-uppat"><strong>Priset för vete vände uppåt</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/marknadsbevakning/veckoanalys/vetepriset-kan-vara-pa-vag-upp"><strong>”Sälj socker och köp vete”</strong></a></p>

<p>Både veckans WASDE-rapport om balanserna för spannmål och veckans statistik på oljemarknaden i USA innehöll uppseendeväckande förändringar. Tyvärr tar dessa förändringar delvis ut varandra. För vete, lägre produktion, men ännu lägre konsumtion; för olja högre produktion men även oväntat köp till det strategiska lagret.</p>

Både veckans WASDE-rapport om balanserna för spannmål och veckans statistik på oljemarknaden i USA innehöll uppseendeväckande förändringar.