Ulf Aronsson

En stickväg i en gallrad tallskog. Längst bort en av John Deeres skördare.

1684847805896.jpeg

Allt för hårda gallringar leder till minskad tillväxt i finska skogar (se separat artikel). Men hur det ser ut i Sverige kan Skogsstyrelsen inte svara på.

– Vi gör inga gallringsuppföljningar och har inte gjort det på väldigt länge. Volymproduktionen är inte så beroende av gallringsintensiteten, det kan vara ett ganska stort spann, säger Tommy Mörling, skogsskötselspecialist, och fortsätter:– Vi ser inte det här som någon stor fråga och det är inget vi prioriterar. Men det kan ändras i framtiden.

I Finland har tillväxtförlusten beräknats vara upp till 15 procent, och Skogsstyrelsen har i <a href="”Starka gallringsuttag sänker nettoproduktionen. Då en stor andel av skogstillväxten i Sverige härrör från medelålders skogar där den löpande tillväxten är som störst är gallringens utförande av största vikt för hela landets tillväxtnivån”, och: &quot;Det ligger en stor tillväxtpotential i att anpassa gallringarna och gallra med rätt uttagsnivå i varje del av beståndet.&quot; ">en rapport från 2019</a> identifierat gallringarna som en viktig faktor för tillväxten. Trots det har de alltså inga data på hur gallringarna egentligen utförs i Sverige.&nbsp;– Gallring är viktig för produktionen av gagnvirke. Utan gallring kan den totala volymen bli större men det blir på många klena stammar, säger Tommy Mörling.– Det finns företag som gör uppföljning på gallringarna med maskinella system, till exempel <a href="https://www.atl.nu/gallring-svart-utan-bra-hjalpmedel">HPR-gallring</a>. Men hur vanligt det är vet jag inte.I vilken mån den informationen används för att kalibrera gallringarna eller delas med skogsägarna är också oklart.&nbsp;

Tommy Mörling, skogsskötselspecialist Skogsstyrelsen

1684908147720.jpeg

<h2>För stora uttag</h2>I rapporten från 2019 skriver Skogsstyrelsen: ”Företagsvisa gallringsuppföljningar visar att bestånden ofta gallras med för stora uttag till för låg täthet”. Även andra undersökningar har visat att en stor andel av gallringarna ligger långt <a href="https://www.atl.nu/stor-potential-att-forbattra-gallringarna">under rekommendationen i gallringsmallarna</a>.&nbsp;För hårda gallringar innebär en ekonomisk förlust för skogsägaren men kan också vara lagbrott. Om tätheten i beståndet efter gallring hamnar under den så kallade paragraf 10-kurvan så ska det avverkningsanmälas. Hamnar det under paragraf 5-kurvan ska det återbeskogas, och syftet är att markens produktionsförmåga ska tas tillvara.&nbsp;I den senaste finska gallringsuppföljningen nådde cirka 15 procent av gallringarna inte upp till lagkraven, och i Finland finns även ett samband mellan hårda gallringarna och slopad lägsta tillåtna slutavverkningsålder. En del skogsägare satsar på tidig slutavverkning efter bara en hård gallring, och då är det lätt att den gallringen blir för kraftig.&nbsp;Och att ta bort lägsta tillåtna slutavverkningsålder även i Sverige är också ett av de förslag som diskuteras i Skogsstyrelsens pågående regeringsuppdrag om regelförenklingar i skogen.&nbsp;<h2>Kortsiktig ökning</h2>Som ett av motiven hänvisar Skogsstyrelsen till att Finland redan slopat lägsta slutavverkningsålder för att på kort sikt öka virkesutbudet och förbättra förutsättningarna för industrin. Och kanske har det kortsiktigt ökat virkesutbudet i Finland, men det verkar samtidigt ha givit sänkt tillväxt och därmed minskat virkesutbud på längre sikt.Hur har ni resonerat kring kopplingen mellan att ta bort lägsta tillåtna ålder för slutavverkning och gallringsintensiteten?&nbsp;– Jag har inte varit delaktig i arbetet med regelförenklingarna och vet inte hur förslaget om lägsta slutavverkningsålder ligger till nu. Men om man tar bort lägsta slutavverkningsålder är det två frågor som är viktiga: Hur stor effekt har det att avverka tidigare och hur många kommer att göra det?– Lägsta tillåtna slutavverkningsålder ligger redan idag väsentligt tidigare än när medeltillväxten når sin kulmen. Var slutavverkningsåldern ska ligga är en avvägning och en politisk fråga om bland annat skogsägarens rätt att själv bestämma över sin skog.&nbsp;Enligt Tommy Mörling skulle det vara möjligt att följa upp gallringsintensiteten med fjärrdata, men det är inget som Skogsstyrelsen jobbar med just nu.&nbsp;

Ur Skogsstyrelsens rapport 2019/24, Skogsskötsel med nya möjligheter:”Företagsvisa gallringsuppföljningar visar att bestånden ofta gallras med för stora uttag till för låg täthet””Starka gallringsuttag sänker nettoproduktionen. Då en stor andel av skogstillväxten i Sverige härrör från medelålders skogar där den löpande tillväxten är som störst är gallringens utförande av största vikt för hela landets tillväxtnivån.”"Det ligger en stor tillväxtpotential i att anpassa gallringarna och gallra med rätt uttagsnivå i varje del av beståndet."&nbsp;

<h3>Mer om gallring:</h3><a href="https://www.atl.nu/stor-potential-att-forbattra-gallringarna">Stor potential att förbättra gallringarna</a><a href="https://www.atl.nu/manual-sa-maxar-du-ekonomin-i-plockhuggningen">Maxad ekonomi i plockhuggningen ger väldigt gles skog</a><a href="https://www.atl.nu/tekniska-hjalpmedel-vid-gallring-har-stor-potential">Stor potential för tekniska hjälpmedel vid gallring</a>

För hårda gallringar ger tillväxtförluster på upp till 15 procent i Finland. Hur det ser ut i Sverige är oklart eftersom Skogsstyrelsen inte gör några uppföljningar.

Ingen uppföljning av om svenska gallringar är lika dåliga som de finska.

Skogsstyrelsen: ”Ingen prioriterad fråga”

Skog

För hårda gallringar ger tillväxtförluster på upp till 15 procent i Finland. Hur det ser ut i Sverige är oklart eftersom kan Skogsstyrelsen inte gör några uppföljningar.