Det muttras lite i backen om att det för första gången på över 150 år finns gnagare som äter potatisen. Här och var ligger råttfällor i blasten.
– Titta, där springer en, säger Birgitta Eriksson och pekar.
Hon är en av Pärbackens vänner som ska försöka få liv i den igen.
Potatisen fryser inte
När moränkullen började odlas upp i mitten av 1800-talet fick den snabbt stor betydelse för byns utveckling. Den var en garant för föda och varje hemman hade sin egen tårtbit av kullen.
Genom att den ligger lite högre, vetter åt söder och kan ackumulera värme, fryser inte potatisen bort som den gör nere i byn.
Men när potatis numera går att köpa billigt hos handlaren i byn, och de äldre som haft som vana att odla i backen försvinner, har många bitar av backen hamnat i träda.
– I vissa familjer har alla flyttat tvärs över vägen, säger Urban Berglund och pekar mot den höstvackra kyrkogården intill.
Gått i arv
I grunden finns det markägare för varje tårtbit av backen, men genom att fastigheterna gått i arv kan de nuvarande ägarna bo på helt andra ställen i världen.
Gruppen Pärbackens vänner har dragit i gång ett arbete med att hitta nya odlare och skapa en fungerande organisation.
Det handlar om att leta upp de egentliga ägarna till tårtbitarna och skriva låneavtal med dessa. Sedan ska föreningen fördela marken, oavsett fastighetsindelning, till dem som vill odla.
– Vi vill inte ha några arrenden, utan det handlar om att få ihop odlingen, säger Urban Berglund.
– De finns många som bryr sig om Ammarnäs, turister och släktingar, som gärna vill hjälpa till, säger han.
Nya typen
Fyra generationer från familjen Brydsten står längst ner i backen och fyller sina hinkar. De representerar den nya typen av odlare. Gammelfarmor Helen instruerar barnbarnsbarnen Hedda, tre år och Turid, fem år hur potatis ska grävas.
Familjen har en stuga i Ammarnäs och har de senaste åren fått låna en oanvänd tårtbit för att odla.
– Jag ser det som en kulturgärning, säger Lars Brydsten som åker upp de 35 milen från Umeå för att sätta, sköta och skörda sin potatis.
– Men det blir ju ingen billig potatis direkt.
Finansiera
Pärbackens vänner tar nu fram en odlingsplan och ska söka medel från länsstyrelsen för att komma i gång med organiserandet och finansiera den årliga gödslingen och harvningen.
– Folk är villiga att betala för att odla men vi måste ha en grundplåt, säger Urban Berglund.