Martin Gustafsson

Lars-Erik Levin och Sonja Levin älskar skogen i Lilla Trånghyltan. Över 500 personer har varit här för att titta på delar av den skog som sköts hyggesfritt.

1681818369611.jpeg

1980 tog Lars-Erik Levin över fastigheten i Lilla Trånghyltan, totalt 150 hektar varav 78 hektar är produktiv skogsmark. 43 år senare har fastigheten, strax norr om Lönsboda på gränsen mellan Skåne och Småland, gått vidare till sonen Johan Levin och hans hustru Camilla Levin.&nbsp;–&nbsp;De är sjätte generationen Levin här, och de har tre barn så vi kan nog hoppas på en sjunde generation här också, säger Lars-Erik Levin.&nbsp;Men även om Lars-Erik Levin inte längre äger skogen så är han i högsta grad delaktig i brukandet. För honom har alltid trakthyggesbruk gått hand i hand med hyggesfria metoder. På Lilla Trånghyltan bedrivs hyggesfritt på cirka 30 procent av skogsmarken. Dessutom har han och hustrun Sonja Levin en mindre skogsfastighet på 13 hektar där allt skogsbruk är hyggesfritt.&nbsp;

1681818555683.jpeg

<h2>Snart fått besök av 1 000 personer</h2>ATL är knappast först att besöka makarna Levin. Lars-Erik Levin räknar upp besöken, Skogsstyrelsen och Södra Skogsägarna har varit här flera gånger, Sveriges Radio och SVT har gjort reportage och dessutom har upp mot 50 olika skogsträffar arrangerats på fastigheten. Intresset har inte svalnat utan fler träffar är inplanerade under året.&nbsp;– Det har nog varit någonstans mellan 520 och 550 personer här, snart är vi uppe i 1 000 personer, säger Lars-Erik Levin som noga dokumenterat vilka som varit här.Men längre tillbaka var intresset det diametrala.&nbsp;–&nbsp;Det är roligt att det kommit på mode, när Lars-Erik tog över här 1980 var det ingen som ville lyssna på det, säger Sonja Levin.&nbsp;–&nbsp;Så var det, man kunde inte diskutera det öppet, säger Lars-Erik Levin.&nbsp;

1681818801927.jpeg

<h2>Riskerade få det bruna kuvertet</h2>Samtidigt var synen från Skogsstyrelsen, eller som det då hette, Skogsvårdsstyrelsen, annorlunda.–&nbsp;Det var i den veven då det kom översiktsplanerna att 75 procent av den mogna skogen skulle huggas inom en tioårsperiod. Så detta beståndet kunde man ju inte visa för någon för då skulle man få det bruna kuvertet om att det skulle slutavverkas, säger Lars-Erik Levin.&nbsp;Det är inte bara besökare som han fört protokoll över. Alla skogsåtgärder är noga dokumenterade och det finns siffror på det mesta ändå ner till individnivå i vissa av de hyggesfria bestånden. I höstas klavade Skogsstyrelsen också alla stammar i ett av dem, på 4,2 hektar, som alltid har skötts hyggesfritt. Den totala volymen uppmättes till 330 m3sk/hektar, som jämförelse var genomsnittet vid slutavverkningar från 2016 till 2020 257 m3sk/hektar enligt siffror från Skogsstyrelsen.&nbsp;–&nbsp;Enligt vår skogsbruksplan från 2017 skulle det finnas 250 m3sk/hektar. Det är ju missvisande, men det beror nog på att det är svårare att beräkna volymen i olikåldriga bestånd, säger Lars-Erik Levin.&nbsp;<h2>Grova träd i fokus</h2>I hans skogsbruk är det fokus på de grova träden snarare än att skapa föryngring. Bedriver man hyggesfritt på rätt mark kommer den ändå.–&nbsp;Detta är en G28, det är lagom. Är det bördigare än så kommer det för mycket gräs. Jag vill ha blåbärsrismarker, finns det blåbärsris kommer också självföryngringen, säger han om det aktuella beståndet som visas upp för ATL.&nbsp;Målsättningen är att skapa granar med en brösthöjdsdiameter på 45 centimeter. Därmed inte sagt att precis alla träd i den storleken huggs.&nbsp;–&nbsp;Det finns flera som är upp mot 50 centimeter och sedan sparar jag en del som är viktiga som vindskydd, säger han och fortsätter:&nbsp;–&nbsp;Målet är också att på 80 år producera en tvåkubiksgran. Då måste den ha grönkrona på cirka 80 procent. Den grövsta jag huggit var 130 år och den innehöll 4,68 m3sk och hade växt 0,036 m3sk per år. Virkesvärdet för den granen var 2631 kronor, säger han.&nbsp;

Stubben efter rekordgranen som totalt innehöll 4,68 m3sk.

1681818997681.jpeg

Granar på över 45 centimer eller ett famntag är Lars-Erik Levins mått på när träden är färdiga för att huggas. Men inte alla grovar granar faller i backen. Mycket handlar också om hur de står i förhållande till andra träd i beståndet. 

1681819070658.jpeg

<h2>Timmerandel på över 80 procent</h2>Huggningen sköter Lars-Erik Levin själv, skotar gör han med sin New Holland L75 med tillhörande Mowi 12-tons skogsvagn.&nbsp;–&nbsp;Man måste nästan fälla manuellt när det handlar om träd på två kubik. Man kan välja riktningen på trädet på ett annat vis än med skördare. Och det måste vara rejäla grejer som orkar lyfta. En fyrhjuling, Alstor eller en mindre gallringsskördare klarar inte detta. Det måste vara en modell större, säger han.&nbsp;Planen är att uttag görs med cirka tio års mellanrum och aldrig mer än tillväxten. Att få ihop leveransgilla volymer är inget problem, med så grova stockar växer timmervältan snabbt. Senaste uttaget var på cirka 70 m3fub per hektar.&nbsp;– Då var timmerandelen på 83,3 procent, det slår det flesta slutavverkningar, säger han.

Blåbärsrismarker är det som passar bäst för hyggesfritt, menar Lars-Erik Levin. 

1681820196619.jpeg

<h2>Vill ha blandbestånd men granen tar över</h2>Huggning sker vindstilla dagar under hösten innan frosten kommit.&nbsp;– Det är för att jag är rädd om undervegetationen. Men det ska helst vara kallare än fem grader så man inte släpper in rotrötan, säger han.&nbsp;Lars-Erik Levin och Sonja Levin vill gärna att den del av skogen som sköts hyggesfritt ska vara blandbestånd med relativt stort inslag av tall för att minska risken för stormskador, röta och granbarkborre. Men granen tar allt mer överhanden samtidigt som viltet går hårt åt den tallföryngring som kommer.&nbsp;– Därför har jag börjat med att försöka få in ek som ersättning till tallen, och så ska vi hugga någon lucka till hösten för att ljusa upp och se om det går att få in mer tall, säger Lars-Erik Levin.&nbsp;<h2>"Minst lika bra avkastning på rätt marker som trakthyggesbruk"</h2>På rätt marker och med rätt skötsel menar Lars-Erik Levin att hyggesfritt kan avkasta minst lika bra som trakthyggesbruket. Särskilt med tanke på de allt högre kostnaderna i samband med återplantering och röjning.–&nbsp;Det är ju mycket jobb som man slipper när det sköts på detta viset, säger han.&nbsp;Men de är just att förena trakthyggesbruk och hyggesfritt som är metoden för Lars-Erik Levin och Sonja Levin. De har svårt för skogsdebatten där trakthyggesbruket i syftet att vara nedvärderande kallas virkesåkrar och plantage. Lars-Erik Levin har skött varje bestånd på fastigheten med stor omsorg och försiktigt manuellgallrat för att undvika breda stickvägar och behålla ett högt virkesförråd.&nbsp;– Det här är planerat 1938, är det en plantage eller en virkesåker? Det är så fint så, säger han när vi passerar genom en pelarsal med granar.&nbsp;De har också träffat en del personer som är i det närmaste fanatiska i sin tro på hyggesfritt och vill ställa om en hel fastighet omedelbart och hugga bort all granskog. Något makarna skakar på huvudet åt.&nbsp;–&nbsp;Det är ju i granen det mesta av lönsamheten ligger, säger Lars-Erik Levin och fortsätter:&nbsp;–&nbsp;Många tror att man kan ställa om alla skogar till hyggesfritt men så fungerar det ju inte. Det är ett komplement på de marker där det passar. Det finns en risk att många ställer om och blir missnöjda, säger han.&nbsp;

1681820364683.jpeg

<h3>Så sköter Lars-Erik Levin den del av skogsmarken som är hyggesfri</h3>Målsättning är att skapa granar med en volym på 2 skogskubikmeter under 80 år. För det krävs en grönkrona på cirka 80 procent och därmed ett bestånd som är lagom luftigt och släpper ner tillräckligt med ljus.&nbsp;Vid huggning ska träden ha en brösthöjdsdiameter på minst 45 centimeter.&nbsp;Bara tillväxten huggs, åtgärderna sker med cirka tio års mellanrum, och efteråt ska virkesförrådet uppgå till minst 250 skogskubikmeter per hektar.&nbsp;Träden huggs manuellt innan frosten kommer för att säkerställa att ingen underväxt tar skada. Samtidigt ska det vara kallare än fem grader för att undvika att rötröta sprider sig. Till skotning använder han traktor och huggarvagn.

Total volym och diameterklasser på det hyggesfria beståndet på 4,2 hektar.

1681824648991.jpeg

<h3>Forskningsprojekt om koldioxidbalansen i hyggesfri skog&nbsp;</h3>Linnéuniversitetet har påbörjat ett forskningsprojekt på familjens fastighet för att undersöka upptag och utsläpp av koldioxid i den hyggesfria skogen. I februari sattes därför en 36 meter hög mast upp i en skogsglänta som förutom luftens koldioxidhalter också avläser väder- och markförhållanden.&nbsp;– Det är första gången man sätter en sån här mast i ett hyggesfritt område, det ska bli väldigt intressant att följa och den ska vara där i minst fyra år, säger Sonja Levin.&nbsp;

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/vida-tror-pa-fortsatt-hoga-timmerpriser">Ovanligt små timmerlager påverkar produktionen</a><a href="https://www.atl.nu/avsattning-for-naturvard-drabbar-skogsagare-i-flera-generationer">Avsättning för naturvård drabbar flera generationer ägare</a><a href="https://www.atl.nu/han-valde-foradlad-vartbjork-for-att-klara-klimatforandringar">Han valde förädlad vårtbjörk för att klara klimatförändringar</a>

På familjen Levins marker bedrivs det både hyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk.&nbsp;Med rätt skötsel på rätt marker menar de att hyggesfritt kan konkurrera med trakthyggesbruket.&nbsp;– Men det ska vara ett komplement. Det finns en risk att många som ställer om blir missnöjda, säger Lars-Erik Levin.&nbsp;

Familjen Levins bedriver både hyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk. 

Unik kombination lockar folk till deras skog

Skog

På familjen Levins marker bedrivs det både hyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk. Med rätt skötsel på rätt marker menar de att hyggesfritt kan konkurrera med trakthyggesbruket. 