Malin Eborn

Jeppe Robertsson, sonen Albin Robertsson och sambon Linda Lövberg på Gummagården i Blekinge.

large_1639498846458.jpeg

medium_1639498846458.jpeg

small_1639498846458.jpeg

thumbnail_1639498846458.jpeg

1639498846458.jpeg

Den här artikeln publicerades först i <a href="https://www.lantmannen.nu/">tidningen Lantmannen</a>.

Det är en av de sista dagarna augusti när Lantmannens reporter besöker Gummagården. Då var spannmålsskörden på gården i Norje, Blekinge, precis avslutad men fältet med stärkelsepotatis bevattnades fortfarande med vatten från kombidammen intill. Tillgång till mer vatten var välbehövligt i grödorna under året med tanke på den torra sommaren.– Hitintills är vi jättenöjda även om vi inte har kunnat utnyttja systemet fullt ut än, säger Linda Lövberg, som driver Gummagården tillsammans med sambon Jeppe Robertsson.

large_1639498887984.jpeg

medium_1639498887984.jpeg

small_1639498887984.jpeg

thumbnail_1639498887984.jpeg

1639498887984.jpeg

Dammen blev klar i vintras. Eftersom ett stort tillflöde av vatten sker på hösten och vintern blir det först nästa säsong som dammen fylls upp helt och hållet.På plats finns också rådgivare Tuve Lundström som ska premiärvisa kombidammen. En grupp lantbrukare och andra intresserade ansluter till träffen som anordnas av Länsstyrelsen i Blekinge.

Stenpiren och den snirkliga strandlinjen i våtmarken gynnar den biologiska mångfalden.

large_1639498872798.jpeg

medium_1639498872798.jpeg

small_1639498872798.jpeg

thumbnail_1639498872798.jpeg

1639498872798.jpeg

– Kombidammar har en jättestor potential framöver eftersom man kan kombinera flera olika nyttor. Det är bra för miljön och något som samhället är villigt att betala för samtidigt som produktionen ökar, säger Tuve Lundström, Naturvårdsingenjörerna, som ansvarat för projektet från start till färdig anläggning.<h2>”Försöker göra hållbara investeringar”</h2>För Linda Lövberg och Jeppe Robertsson började allt med att de ville se över möjligheten att kunna bevattna mer.– Det viktigaste som finns är att säkra tillgången på vatten till jordbrukets alla verksamheter.&nbsp; Vissa år har tillgången på vatten varit begränsad här. Där vill vi inte hamna igen, säger Linda Lövberg.

Gummagårdens får betar i det inhängnade damm- och våtmarksområdet. Flacka vallar gör det lätt för dem att följa med och beta i kantzoner som bildas när vattennivåerna varierar.

large_1639498807198.jpeg

medium_1639498807198.jpeg

small_1639498807198.jpeg

thumbnail_1639498807198.jpeg

1639498807198.jpeg

Att säkring av vattenbehovet kunde kombineras med miljönytta gjorde dem nyfikna. Gummagården har en tydlig miljöprofil och företagets dominerande verksamhetsgren, som består av växthusodling av slanggurka på 25 600 kvadratmeter, är klimatcertifierad. Solpaneler på maskinhallen är ett annat exempel.– Vi har en genomgående linje i företaget att göra det bästa vi kan för miljön. Så långt som det är möjligt försöker vi göra investeringar som är hållbara, säger Linda Lövberg.

large_1639498891228.jpeg

medium_1639498891228.jpeg

small_1639498891228.jpeg

thumbnail_1639498891228.jpeg

1639498891228.jpeg

Totalt odlas 145 hektar med spannmål, raps och stärkelsepotatis på gården som brukas i tredje generationen. Växthusproduktionen har byggts upp de senaste 25 åren men paret driver också en gårdsbutik, har bärodling och ett tillagningskök där gårdens råvaror vidareförädlas till produkter som säljs i butiken.<h2>Rymmer 20 000 kubikmeter&nbsp;</h2>Med Tuve Lundström i täten lotsas gruppen runt i det inhägnade damm- och våtmarksområdet. Totalt är det ett område på 3,9 hektar som tidigare var vall och trädesareal.– Trots att vi tagit odlingsmark i anspråk tror vi att resultatet på den mark som vi fortsatt odlar på blir bättre både för lantbruket och för miljön, säger Linda Lövberg.

Utloppsröret från bevattningsdammen och en så kallad munk, en brunn som kan reglera vattennivån. När bevattningsdammen är fylld förs överskottsvattnet vidare via utloppsröret till våtmarken.

large_1639498867803.jpeg

medium_1639498867803.jpeg

small_1639498867803.jpeg

thumbnail_1639498867803.jpeg

1639498867803.jpeg

Den nya bevattningsdammen rymmer 20 000 kubikmeter vatten och medeldjupet ligger på 2,5 till 3 meter. Men så här på sensommaren är det betydligt mindre vatten i dammen.– Det är helt enligt plan. Under hösten och vintern fylls systemet på igen, säger Tuve Lundström, som också är rådgivare på Greppa Näringen.Vattnet kommer från den omgivande jordbruksmarkens dräneringssystem hektar, alltså samma, cirka 35 hektar, som bevattnas med vatten från dammen.– Det här ger en recirkulation av vattnet, och är ett av de mest optimala systemen man kan bygga, säger Tuve Lundström.

Tuve Lundström visar bevattningsdammen som rymmer 20 000 kubikmeter vatten. I slutet augusti var vattennivån väldigt låg helt enligt plan men under hösten och vintern kommer den att fyllas upp med vatten.

large_1639498848805.jpeg

medium_1639498848805.jpeg

small_1639498848805.jpeg

thumbnail_1639498848805.jpeg

1639498848805.jpeg

<h2>Den andra av sin sort</h2>Dräneringsvattnet rinner först in i intagsdammen som rymmer cirka 600 kubikmeter vatten. Från intagsdammen som fungerar som en buffert pumpas vattnet vidare via solcellsdrivna pumpar till bevattningsdammen. Gummagårdens kombidamm är den andra av sin sort som byggts i Sverige, men just lösningen med solcellsdrivna pumpar gör den unik.– Här är väldigt lite fall och små höjdskillnader så det gick inte att utnyttja självfallsprincipen, säger Tuve Lundström.

large_1639498853845.jpeg

medium_1639498853845.jpeg

small_1639498853845.jpeg

thumbnail_1639498853845.jpeg

1639498853845.jpeg

Påfyllningen med hjälp av pumparna sker med 10 liter per sekund, för att matcha övriga systemet. Hänsyn har också tagits till att det under exempelvis gråa dagar i januari inte sker någon pumpning alls eftersom solljuset inte räcker till.Bevattningsdammen ligger på tät lerbotten vilket gjorde det möjligt att klara sig utan dukar.– En av de första grejerna vi gjorde var att vi grävde igenom marken och tittade vad vi hade för material här. Vi hittade en kanonfin lera som, trots läget 1,5 meter under havsnivån, inte ger någon inträngning av saltvatten eller grundvatten, säger Tuve Lundström.<h2>Tar till vara det som finns</h2>På en av bevattningsdammens kortsidor sitter ett utloppsrör och en så kallad munk, en brunn som kan reglera vattennivån. När bevattningsdammen är fylld förs överskottsvattnet vidare via utloppsröret till den nya våtmarken. Våtmarken är betydligt grundare och har ett medeldjup på cirka 0,7 meter. Här renas vattnet från kväve och fosfor innan det släpps vidare ut i havet. Men vatten släpps bara ut om det är ett överskott i systemet. Det finns också en förbindelse tillbaka till intagsdammen, om det behövs påfyllnad där.– Det är bra att vi tar till vara allt vatten som faktiskt finns här, säger Jeppe Robertsson.Våtmarken gynnar också den biologiska mångfalden då fåglar och smådjur trivs här. Olika element som en snirklig strandlinje och stenpirar förstärker detta.

large_1639498809580.jpeg

medium_1639498809580.jpeg

small_1639498809580.jpeg

thumbnail_1639498809580.jpeg

1639498809580.jpeg

<h2>Fågelskador en risk</h2>Att våtmarken lockar till sig fåglar kan skapa oro för fågelskador på grödorna. Eftersom skiftena här ligger så nära havet har fågelskador varit ett problem långt innan våtmarken byggdes. Även i år har det förekommit skador.– Det är för tidigt att säga om våtmarksområdet gör att fågelskadorna ökar. Våtmarken har gjort att många nya fågelarter hittat hit men det är framför allt gässen som redan fanns här som fördärvar, säger Linda Lövberg.Många bevattningsdammar byggs med djupa, branta kanter för att kunna lagra mycket vatten på en liten areal. Men det kan, förutom att skapa problem med att vallarna blir instabila, också försvåra skötseln.– Skötsel är en viktig del, man måste kunna gå in maskinellt eller om man väljer betande djur som här, säger Tuve Lundström.

Bevattning av Gummagårdens stärkelsepotatis med vatten från den nya kombidammen. 

large_1639498843755.jpeg

medium_1639498843755.jpeg

small_1639498843755.jpeg

thumbnail_1639498843755.jpeg

1639498843755.jpeg

<h2>”Är en framtidsmodell”</h2>Gummagårdens får betar i hela det inhängnade området och gör att beståndsbildare som exempelvis vass kan hållas nere. Med flacka vallar kan fåren lätt följa med och beta i de kantzoner som skapas när vattennivåerna varierar, påpekar Tuve.Totalinvesteringen för kombidammen landade på cirka 1,6 miljoner kronor. Då är allt från planering, ritningar, material och byggkostnader inräknat. Beloppet täcktes till 100 procent av stöd för förbättrad vattenkvalité. Liknande anläggningar är på gång på andra ställen, berättar Tuve Lundström.– Jag tror att det här är en framtidsmodell.

Den nya kombidammen på Gummagården säkrar grödornas vattenbehov. Dräneringsvatten cirkuleras så att inget går förlorat. Minskade näringsförluster och ökad biologisk mångfald är andra vinster.

Dräneringsvatten cirkuleras så att inget går förlorat på på Gummagården.

Unik kombidamm säkrar skörden

Växtodling

Den nya kombidammen på Gummagården säkrar grödornas vattenbehov. Dräneringsvatten cirkuleras så att inget går förlorat. Minskade näringsförluster och ökad biologisk mångfald är andra vinster.