Kryphål i lagen öppnar för miljardvinster för elbolagen

De 3 största elnätsbolagen har de senaste 5 åren lämnat nästan 25 miljarder kronor i koncernbidrag till sina ägare. Elbolagen har svårt att tjä­na pengar på sin elproduktion och elhandel, i dag är det bara deras monopolmarknad som är riktigt lönsam: eldistributionen.

Trots stora investeringar i säkrare elnät så är Sveriges elnätsbolag riktiga vinstmaskiner. Förra året hade de en rörelsemarginal på 19 procent, en ökning från 13 procent fyra år tidigare.

De 10 största elnätsbolagen gjorde tillsammans en rörelsevinst på 9,1 miljard 2015. Men av årsredovisningarna att döma så stannar inte

vinsterna kvar i nätbolagen.

Vattenfall Eldistribution gav 2,2 miljarder av rörelseresultatet på 3,4 miljarder kronor i koncernbidrag till förlusttyngda moderbolaget

Vattenfall AB förra året.

– Statliga Vattenfall styrs ytterst av våra folkvalda politiker som gör allt för att få in intäkter till den svenska staten och inte minst för

att täcka kostnaderna för de misstag Vattenfall tidigare begått. Det ger övriga elnätsbolag samma möjlighet, rasar energiaffärsrådgivaren Valter Andersson i Skåne.

Endast ett undantag

Totalt gav 9 av 10 bolag koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget. 6,8 miljarder kronor överfördes från de nio elnätsbolagen. Bara

Mälarenergi Elnät fick behålla pengarna.

– Uppdraget är ett elnät med hög kvalitet och låga priser, säger Asoos Rasool, vd på Mälarenergi Elnät.

– Vi inser att pengarna behöver stanna kvar i företaget för att vi ska kunna göra nödvändiga investeringar i nätet.

Kryphål i lagstiftningen

Enligt Ellagen ska det vara vattentäta skott mellan de konkurrensutsatta elbolagen och elnätsbolagen som agerar på en monopolmarknad.

Nätföretaget ska vara självständigt i förhållande till övriga delar av koncernen när det gäller de tillgångar som

nätföretaget behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av nätet.

Men det finns ett kryphål i lagen. Ägarna av nätbolagen får utöva den styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i nätföretaget.

Det här öppnar för utdelning och koncernbidrag från nätbolagen.

Jättarna granskade ATL har granskat kraftjättarna Vattenfall, Eon och Ellevio (tidigare Fortum). De senaste 5 åren har de lämnat koncernbidrag

på 24,6 miljarder.

– Det är inte reglerat. Men jag vill framhäva att vi jobbar aktivt med att begära ändringar av lagen och att detta kan komma att bli aktuellt

framöver, säger Tobias Alkefjärd som är analytiker och ekonom på avdelningen för nätreglering hos Energimarknadsinspektionen.

Riksdagsmannen Staffan Danielsson (C) har nyligen skrivit en motion om elnätsavgifterna och kräver en statlig utredning.

– Jag känner en otrygghet i att en del bolag kanske har tagit i för mycket, att man försöker ta hem lite extra vinster. Och det tycker jag inte är acceptabelt på en monopolmarknad, där måste staten ha en noggrann kontroll och ha muskler för att ingripa om bolagen har tagit ut för mycket.