facebooktwittermail d

Erik Thyselius: ”Medvind för den gröna trojkan i Tyskland”

Den tyska klimatplanen påverkar lantbruket och kan tvinga upp livsmedelspriserna. Men jordbruksministern från miljöpartiet De gröna kan tvingas till en kompromiss, skriver Erik Thyselius.

Tysklands jordbruksministern Cem Özdemir framför ett grisstall
Tysklands jordbruksministern Cem Özdemir – kan behöva kompromissa. FOTO: MORITZ FRANKENBERG/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Eftersom valet till förbundsdagen och de 16 olika delstatsparlamenten sker vid olika tidpunkter kan man vara säker på att det nästan alltid bedrivs valrörelse någonstans i Tyskland. Delstatsvalen präglas mer eller mindre av regionala frågor, men tolkas självklart också som allmänna värdemätare av det politiska landskapet och partiernas tillstånd.

Först ut i år (27/3) var den befolkningsmässigt minsta delstaten Saarland (cirka 900 000 invånare), som vanns av socialdemokratiska SPD. De gröna kom däremot inte över partispärren. Betydligt bättre gick det i Schleswig-Holstein (8/5), där De gröna gick fram med 5 procentenheter jämfört med det förra valet.

Valresultatet i Nordrhein-Westfalen (NRW, 15/5) innebar därefter en viktig seger för De gröna, dels på grund av att NRW är den största delstaten (18 miljoner invånare), dels för att partiets regionala ledare Mona Neubaur nu är kungamakare, då hon kan välja mellan samarbete med ministerpresidenten Hendrik Wüsts, från kristdemokratiska CDU, och samarbete med Thomas Kutschatys SPD och Joachim Stamps liberala FDP.

Eftersom liberalerna tydligt sagt att de inte är intresserade av att ingå i en ”trafikljuskoalition” (SPD-De gröna-FDP) på delstatsnivå talar det mesta för att det blir en ”svartgrön” regering.

Ett skäl till att det går så bra för De gröna, och så dåligt för SPD, är respektive partis ställningstaganden under Ukrainakriget. Där De gröna agerar proaktivt och vill se mer stöd i form av vapen och bistånd till regeringen i Kiev, agerar förbundskansler Olaf Scholz (SDP) reaktivt och endast då trycket från övriga Natoallierade blir för högt. Ett mönster som upprepar sig gång på gång.

Att utrikesminister Annalena Baerbock och näringsminister Robert Habeck (båda från De gröna) ges stor uppmärksamhet är inte konstigt med tanke på säkerhetsläget. Men i förbundsregeringen ingår även den gröne jordbruksministern Cem Özdemir, vars politiska profil sedan länge präglats av kritik mot auktoritära regimer (inte minst Turkiet).

Just nu har ”den gröna trojkan” medvind. De tre ministrarna tog nyligen plats ett (Habeck), två (Baerbock) och tre (Özdemir) i en opinionsundersökning som rankade tyskarnas favoritpolitiker, publicerad i tabloiden Bild i början av månaden.

Helt smärtfritt är nu inte Cem Özdemirs arbete. Som jordbruksminister har ansvaret fallit på honom att parera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i spåren av Putins invasionskrig.

Det effektivaste vore om de tyska bönderna tilläts kompensera importbortfallet av spannmål med ökad inhemsk produktion. Detta står dock i direkt konflikt med De grönas klimatplan, eftersom de åkerarealer som nu inte brukas är tänkta att fungera som skydd för djur- och naturliv. Att frångå klimatplanen får endast görs om det är ”försvarligt”, menar Cem Özdemir.
En hållning som har fått hård kritik från CDU.

På kort sikt är det lite av en sidodiskussion, eftersom årets sådd redan är gjord och den beräknade avkastningen från de aktuella åkrarna bedöms som relativt liten. På längre sikt är det däremot uppenbart att klimatplanen kommer att driva upp livsmedelspriserna ännu mer, givet att kriget fortsätter att påverka den globala jordbruksproduktionen.

Å andra sidan har De gröna visat sig beredda att kompromissa med sina grundprinciper mer än en gång sedan invasionen inleddes.

Om ett parti sprunget ur fredsrörelsen kan bli det mest pådrivande för att skicka tunga vapen till Ukraina, torde inte heller ett avsteg i denna fråga vara en omöjlighet.

Erik Thyselius

Erik Thyselius är verksam vid Axess Publishing och programledare för Axess TVs ”Panelen”. Han skriver och kommenterar återkommande om tysk och europeisk politik.