Landsbygdsminister Eskil Erlandssons har lovat 18 miljoner kronor till efterkonvertering av skogs- och landbruksmaskiner till drift på alternativa bränslen. Jordbruksverket sattes att snabbutreda hur premien skulle fördelas.
Men man är ytterst tveksamma till nyttan, ekonomin och intresset kring efterkonvertering. Bränsleekonomin är ett stort bekymmer.
– Om bränsleekonomin ser ut som den gör i dag så måste vi nog gå in med 100 procents stöd. Om det ska bli något intresse överhuvudtaget, säger Olof Enghag på Jordbruksverket.
Fossilt bränsle billigt
De skattesubventioner som finns för koldioxidskatten inom jordbruket gör fossilt bränsle billigt och krockar med ambitionen att sänka klimatpåverkan eftersom det ekonomiska incitamentet till att köra på biobränsle försvinner.
– Men det är klart att det finns de som av ideologiska skäl eller av andra skäl vill pröva ny teknik som kan vara intresserade ändå.
200 000 kronor
Kostnaden för en efterkonvertering uppskattas till omkring 200 000 kronor. En stor del av den kostnaden handlar om att få maskinen typgodkänd genom olika tester.
Om varje maskinägare ska gå igenom processen blir det onödig ineffektivt anser utredarna. Därför föreslår Jordbruksverket en annan lösning på stödet.
– Då är det bättre att vi ger det stödet direkt till maskintillverkaren eller tredje part, säger Olof Enghag.
Om exempelvis tillverkaren är med och tar fram typgodkända konverteringssatser behöver inte varje maskinägare gå igenom den kostsamma processen med typgodkännande.
Större tillgänglighet
– Då kan tillverkaren få ut den på marknaden och göra den tillgänglig för flera.
Tanken var att stödet skulle börja betalas ut under 2011 och rapporten ligger nu hos Landsbygdsdepartementet för handläggning.
– I vart fall innan sommaren ska vi ha satt ner foten omkring hur vi ska gå vidare, säger Susanne Adlercreutz, departementsråd på Landsbygdsdepartementet.
Hur tungt väger rapporten?
– Den väger tungt. Det är ju våra expertmyndigheter som har uttalat sig. Det lyssnar vi noga på.
Trots tvivlen omkring stödet anser Olof Enghag att frågan är viktig och att ett stöd kan vara en början.
– Ska man komma någon vart med jordbrukets miljöpåverkan så är ju bränslefrågan viktig. 52 procent av jordbrukets energianvändning är ju drivmedel till arbetsmaskiner.