Jesper Stärn

sdlaAFUUthbkRE-nh.jpg

Under tisdagen meddelade Svenska Kraftnät att de ska bygga två nya sjökablar för att trygga elförsörjningen till Gotland. Det är en investering på 5,8 miljarder kronor som beräknas vara i drift 2031.

Parallellt med de nya kablarna ska även öns gamla 84 kilovolts elnät ersättas av ett&nbsp; 145-kilovolts nät av Vattenfalls dotterbolag Gotlands Elnät AB, GEAB. Totalt handlar det om ett 20-tal projekt för närmare 2 miljarder kronor för att bygga både nya ledningar och stationer, ett arbete som väntas pågå fram till 2040.

”Det centrala elnätet är själva ryggraden i elnätet och vi gör detta arbete för att skapa ett robust och långsiktigt elnät på ön”, skriver Kalle Blomberg, vd för GEAB, i ett mejl till ATL.&nbsp;I grunden är beslutet positivt för alla lantbrukare på ön eftersom det nuvarande nätet redan har stora brister och behöver rustas upp. Det när hela samhället går emot en högre användning av el, enligt Andreas Nypelius, ordförande för LRF Gotland. &nbsp;– Större gårdar i utkanten av nätet har problem med att kvaliteten på elnätet är för dåligt. Det har både varit mycket strömavbrott och frekvensfall, säger han.

<h2>Många intrångsfrågor att lösa</h2>Det har också varit begränsningar i nyanslutningar av produktionsanläggningar på ön, något som har hämmat till exempel lantbrukare som velat investera i solcellsanläggningar. Ett kraftigare nät kräver dock högre stolpar och större ledningsgator vilket tar mer mark i anspråk.– Det innebär en nackdel för lantbruket. Det blir ett helt nytt elnät som ska läggas på ön så det blir väldigt mycket intrångsfrågor för de nya dragningarna, säger Andreas Nypelius.

Andreas Nypelius, växtodlare på Nyplings gård och ordförande LRF Gotland.

1685707719654.jpeg

Nya elledningar kan antingen dras i stolpar högt över marken i ledningsgator som ska skydda dem mot fallande träd eller grävas ner under marken. Båda metoder innebär stora ingrepp för markägaren.<h2>Val av ledningsteknik skapar konflikter</h2>Valet av metod är både en teknik- och en kostnadsfråga. Det är oftast billigare och mer praktiskt för nätbolaget att bygga luftledningar utanför tätort, medan markägare i stället ofta föredrar nedgrävda kablar som tar mindre land i anspråk.Det två projekten som GEAB hittills har presenterat för utbyggnaden bygger också på parallella luftledningar.&nbsp;"När det gäller det centrala elnätet på högre spänningsnivåer så förordar vi, liksom större delen av branschen, luftledningar. Faktorer som driftsäkerhet, leveranssäkerhet och felavhjälpningstiden är tungt vägande motiv till varför markförlagda kablar undviks i det centrala elnätet", skriver Kalle Bloomberg.&nbsp;Vid utbyggnaden av stamnätet på fastlandet har metodvalet i flera fall lett till utdragna konflikter mellan nätbolag och markägare i domstol där kommuner, skog- och jordbrukare överklagat affärsverkets Svenska Kraftnäts planer för luftledningar.

<h3>Nya kraftkablar</h3>Svenska Kraftnät investerar 5,8 miljarder kronor för att dra två 220 kilovolts sjökablar med växelström från fastlandet till Gotland redo att tas i drift 2031.Gotland Elnät, GEAB, investerar 1,8 miljarder kronor för att rusta upp elnätet på Gotland till 144 kilovolt i flera parallella projekt som väntas pågå fram till 2040.

<h3>Läs också</h3>Konflikter kring ledningar: <a href="https://www.atl.nu/bolagen-tjanar-miljarder-vi-far-nagra-tusenlappar">Bolagen tjänar miljoner - vi får några tusenlappar</a><a href="https://www.atl.nu/fredrik-pettersson-forlorade-mot-eon-om-falld-skog">Han förlorade mot Eon om fälld skog</a><a href="https://www.atl.nu/stora-arealer-skog-tas-ner-for-att-fa-upp-kraftledningar">Stora arealer skog fälls för att få upp kraftledningar</a>

Nya sjökablar till Gotland innebär stabilare strömförsörjning men också en upprustning av elnätet på ön som tar jordbruksmark i anspråk.

”Det blir många intrångsfrågor som ska hanteras”, säger Anders Nypelius, LRF-ordförande.

Tveeggat kabelbeslut för gotländska bönder

Företagande

Nya sjökablar till Gotland innebär stabilare strömförsörjning men också en upprustning av elnätet på ön som kommer ta jordbruksmark i anspråk och kan skapa konflikter.