facebooktwittermail

Nya fynd av rotgallnematod i Skåne

Den allvarliga skadegöraren upptäcktes genom stickprov som gjorts av Jordbruksverket. Nu begränsas vad de två skånska gårdarna får odla på marken. 

Rotgallnematoder är en karantänskadegörare som har en begränsad spridning i Sverige, men sprids de kan de orsaka stor skada. Sverige försöker därför utrota rotgallnematoderna som hittas. Här visas infekterade morötter (arkivbild). FOTO: WIM WESEMAEL, ILVO BELGIEN

Rotgallnematod är en av de allvarligaste skadegörarna i svenskt jordbruk. Den har en mängd värdväxter men gör störst ekonomisk skada i grödor som potatis och morötter. 

De senaste åren har Sverige haft ett fåtal konstaterade fall. Nu visar nya provsvar att ytterligare två gårdar i Skåne har rundmasken i sin mark.

Jordbruksverket gjorde stickprov i ett par provrutor ute i fält på gårdarna i våras. I mitten av juni kom provsvaren från laboratoriet i Belgien. De visade att marken i en del av skiftena på gårdarna var infekterade med rotgallnematoden Meloidogyne fallax. Gårdarna ligger i närheten av varandra. 

Begränsas i odlingen

Tills vidare får gårdarna, som ligger i nordöstra delen av landskapet, inte flytta jorden från de infekterade delarna. De får odla spannmål och ta halm, men inte odla någon gröda som växer under jord, som potatis eller rotfrukter. Dessutom måste alla maskiner som används i marken rengöras extra noga om de ska användas någon annanstans.

Jordbruksverket behöver också fortsätta ta prover i fler fält på gårdarna, för att se hur utbredd förekomsten är. 

Förra året tog Jordbruksverket 200 jordprover och 220 knölprover i jakten på skadegörarna, och konstaterade i höstas två nya fall i Skåne. 

Inventeringen i Sverige har fortsatt och utökats i år. I våras tog Jordbruksverket även prover på importerat potatisutsäde för att tidigt upptäcka risk för att få in skadegöraren. 

- Vi vill förstå om vi har fortsatta risker för introduktioner av rotgallnematoder i Sverige och inventerar också i svensk åkermark. Vi vill få en förståelse för spridningen och etableringen av rotgallnematoder i Sverige, för det vet vi inte i dag, berättade Sofia Windstam, vid Jordbruksverkets växtregelenhet i en intervju med ATL tidigare i våras. 

För att minska spridningen av rotgallnematod kontrollerar Sverige nu importerat utsäde till stärkelsepotatis och matpotatis. Prickarna i denna infekterade potatis är äggsäckar från rundmasken. FOTO: NPPO OF THE NEDHERLANDS)

Inga bekämpningsmedel


Rotgallnematoderna M. chitwoodi och M. fallax. är två av Sveriges 237 karantänskadegörare. 
Det är rundmaskar som skapar stora ekonomiska problem för odlarna. 


Ofta kan den ovanjordiska växten se bra ut, medan skadorna på rotsystemet är omfattande och ger stora förluster. Rotfrukter som morötter och potatis tar stor skada.  

Angripen potatis växter till exempel sämre områdesvis i fältet och får ett buskigt rotsystem och i ett tidigt stadium syns små vita prickar i form av honor med eller utan äggsäckar. Potatisknölen kan bilda kraftiga galler, blir ojämn och skrovlig. Är angreppen kraftiga kan knölen bli missbildar. Under knölen ligger honor med äggsäckar. Skalar man potatisen syns äggsäckarna som små prickar. 

M. fallax är mycket lik M. chitwoodi och har samma utbredningsområde i Europa. Skadebilden är snarlik och de har nästan samma värdväxter, men medan jordgubbar är en bra värdväxt för M. fallax är majs en dålig sådan. 

Det finns inga tillåtna bekämpningsmedel mot rotgallnematoder i Sverige. 

Källa: Jordbruksverket, Hushållningssällskapet.

Kostsamma saneringar efter fall av rotgallnematoder
Tror på mer svenskt utsäde för att hejda rotgallnematoderna
Tre nya fynd av Rotgallnematoder 2020