Cecilia Persson

Martin Hammar

Jesper Stärn

1693211990130.jpeg

Christian Hidén, ordförande i Lantmännens distrikt Värmland-Örebro, odlar ärtor och spannmål på Forsviks Säteri på Värmlandsnäs, samt sedan ett år tillbaka även på en gård i Uppland. Sammanlagt handlar det om växtodling på omkring 700 hektar.

Tröskning tidigare i sommar har bärgat hem en bra skörd av konservärtor och höstoljeväxter. Men för spannmålen ser det besvärligare ut. Det höstvete som hittills skördats har haft höga vattenhalter och låga falltal. För vårvetet som ännu inte tröskats börjar dessutom markförhållandena se sämre ut.&nbsp;

– Samlar man ihop lägre skörd med lägre kvalitet, högre vattenhalter och besvärliga markförhållanden på fälten så är det fyra parametrar som är sämre än normalt. Men vi har inte fått de värsta regnvädren hos oss. Örebro har haft det värre har vi både hört och sett. Vi har fått omkring 150 millimeter i augusti och det är besvärligt, men jag tror vi har haft det lika besvärligt tidigare.

Christian Hidén på fält med spannmål.

1693211878350.jpeg

Hur gör du för att inte tappa modet när skördearbetet går tungt?– För att hålla humöret uppe ser jag att det här året är ett år av alla andra. Så det blir ganska liten del av alla mina 30 år som lantbrukare. Jag deppar inte ihop för det här utan ser det som en normal variation. Det sker inte så ofta så vi får hoppas att det inte blir så här igen. Sannolikheten att två år efter varandra blir likadana är inte så stor.

Är det något annat som särskiljer årets skörd?– Nackdelen i år är att det varit relativt dyra insatsvaror. Det var det ifjol också men då var spannmålspriserna högre, så i förhållande till insatsvarorna är priserna lägre än i fjol. På grund av kvalitetsproblemen kommer det också att bli större prisskillnader på kvarn- och fodervete i år än andra år.

Bertil Hagsgård driver tillsammans med hustrun Hillevi Hagsgård en gris- och spannmålsgård med cirka 500 hektar växtodling i Mellerud i Dalsland där de föder upp 5 800 slaktsvin per år.&nbsp;Mycket regn har gjort att det är svårt att hitta skördeläge, och höga vattenhalter leder till omfattande torkning och högre kostnader. Dessutom är det svårt att planera arbetet och arbetstiderna för personalen.&nbsp;Hur mår du genom det här?– Jag är ingen nystartare, jag har varit med i många skördar och vet att det är kämpigt i perioder. Skiner solen och det håller upp en kväll – då går man ut och kör.&nbsp;– Men mycket nu handlar om det som inte rör vädret. Dieseloljan går upp, gödseln blir dyrare och spannmålspriset sjunker. Den biten har blivit mycket värre på senare år. Mer komplext. Du ska vara påläst om börsen och råvaruhandel. Med besvärligt väder på allt detta så ökar stressen.&nbsp;

– Jag är ingen nystartare, jag har varit med i många skördar och vet att det är kämpigt i perioder, säger Bertil Hagsgård.

1692797603369.jpeg

Vad säger du till de kollegor som har det tufft?&nbsp;– Man får försöka ha distans till det och tänka att det brukar ordna sig, på ett eller annat sätt. Det är svårt såklart, vi lever ju av det här. Men det är lätt att man i stridens hetta forcerar lite för mycket. Det är bra att försöka stanna upp och ta en funderare. Sitta och kultivera lite, göra enklare jobb i traktorn några timmar och rensa skallen lite.&nbsp;Vad tycker du har hjälpt tidigare år när det varit svårt?– Att ha ett kontaktnät. Vi är några kollegor som pratar mycket med varandra på dagarna i telefon. Det är en bra ventil, man pratar inte om allt men man pratar om det som rör ens skörd och annat på gården. Sedan tycker jag att det är bra att man gör sig en enkel ”bidragskalkyl”. Vad har jag för break even? Vad händer om jag säljer vetet för 2,50? Är jag nöjd med det? Att man sätter sig ner och gör en enkel uträkning på vad man behöver för att komma runt och klara sig ett sånt här år. Det brukar i alla fall jag må bättre av.

Emelie Olsson driver tillsammans med sin man Magnus Olsson Fjälljösets gård i nordvästra Jämtland, alldeles intill norska gränsen. Gården har 85 kalvande kor och skördar 110 hektar vall per år.Hur har ni tacklat denna sommar med torka och blöta?– Det har varit många regndagar i år vilket gjort att vi fått dela upp arbetet och skörda några dagar i taget. Vi fick en jättebra första skörd och är nu inne på den andra. Vädret har gjort att vi tvingats vara mer flexibla i vårt arbete och ibland frångå ursprungsplanen. Det har varit väldigt lokala variationer i år där några haft det svårare, medan andra haft det bättre. Vi har i alla fall haft tur i år. Nu slipper vi leta foder, vilket är skönt – eftersom vi annars har långt att åka om vi ska köpa.

Emelie Olsson, köttbonde, driver Fjälljösets gård i nordvästra Jämtland.

1692953393237.jpeg

Påverkar detta dig mentalt?– Det är klart man känner en viss oro kring vädret och räntorna. I början av sommaren var vi rädda för att ingen livdjursförmedling i södra Sverige ville ta emot våra djur på grund av torkan, men så blev inte fallet. Vi har som regel att oroa oss först när något blir ett problem. Man får intala sig att man gör detta av en anledning. Det är en livsstil, en dålig dag är sällan för alltid och de bra dagarna är fler.

Johan Linderkers driver Röda gården tillsammans med sin fru Birgitta Linderkers och sonen Carl-Johan Linderkers. På gården, som ligger i Nora tre mil norr om Örebro, bedrivs konventionell mjölkproduktion med 150 årskor, dessutom har de 350 hektar växtodling som omfattar vall, majs och spannmål.

1692800637427.jpeg

Hur har ni tacklat denna sommar med torka och blöta?– Det har varit tufft. Eftersom man inte kan styra över vädret känner man sig maktlös. Första skörden gräs blev dålig på grund av torkan, sådant påverkar humöret för resten av sommaren. Andra skörden blev däremot bättre, men i samma veva fick vi också en halv årsnederbörd på fem veckor. Det har varit en konstig sommar där vi först fick flytta runt bevattningssystem bara för att lite senare få alldeles för mycket regn. Det har varit lite vinna eller försvinna över hela sommaren.&nbsp;Påverkar detta dig mentalt?– Det gör det nog. Man blir kortare i tonen och man sover sämre när det är mycket att göra. Gården är det första och enda man tänker på, man lever ju med den. I år har vi inte kunnat planera någon sammanhängande ledighet. Återhämtning blir något som man skjuter framför sig – vilket är dumt, men man får försöka ta till vara på de små stunderna i stället. Livet som lantbrukare är jävligt ibland men det är också härligt.

Emma Hultman är Arlabonde med 140 mjölkdjur och egen rekrytering utanför Jönköping. Mest odlas vall och majs, och lite spannmål. Under torkan i juni valde de att skörda all spannmål som helsädesensilage, men sedan kom regnet och de har förhoppningsvis lyckats få ihop tillräckligt med foder.&nbsp;– Det var en som skämtsamt sa att det här året har bevisat att bönder aldrig är nöjda. Först var det för torrt och sedan blev det för blött. Men det har varit ett väldigt speciellt år, och man har varit orolig eftersom kostnaderna är så höga och det skapar oro eftersom kostnaderna blir höga då man får köpa mer kraftfoder.

Emma Hultman, mjölkbonde utanför Jönköping. 

1692957902812.jpeg

Hur har ni hanterat utmaningar i år?&nbsp;– När vi var på Borgeby tittade jag och min man nästan bara på bevattning. Det blir så, man tittar på vilket sätt man kan hantera de här utmaningarna och vad man behöver göra. Kommer det vara såhär framåt, så måste man jobba både med och mot det.

Birgitta Carlsson driver lantbruk med spannmål, vall och köttdjur i Nynäshamns kommun utanför Stockholm med sin man. Efter en mager förstaskörd på vallen blev återväxten bra och de har fått tillräckligt med foder till sina djur och till sin hästfoderproduktion. Men det blev sämre än väntat med höstvetet.&nbsp;– Vi trodde att vetet var mycket bättre, det såg ganska bra ut. Det blev tyvärr ändå låga falltal på grund av regn. Det påverkar ekonomin såklart. Men man får vara glad för den skörd man får i spannmålen ett sånt här år.&nbsp;

Birgitta Carlsson, lantbrukare i Nynäshamns kommun.

1692967576284.jpeg

Ni bygger ett nytt stall och satsar, hur går det?&nbsp;– Ja vi bygger nytt kostall för upp till 100 djur, med lösdrift och halm. Visst fanns det en oro när det var så torrt i somras. Nu ser det bra ut. Vi ser fram emot det. Även om det har varit ett tufft år så är det så otroligt viktigt med livsmedelsproduktion. Risken är att en del hyllor kommer att gapa tomma i butikerna i höst.&nbsp;

<h3>Behöver du prata med någon? Hit kan du vända dig:</h3>LRF:s Omsorgsgrupp är ett stöd för lantbrukare som har hamnat i olika krissituationer. Du kan kontakta gruppen om du behöver någon att prata med eller om du tror att någon annan behöver hjälp.<a href="https://www.lrf.se/mitt-lrf/regioner/">Kontakta din region</a> om du vill prata med din omsorgsgrupp eller bondekompis. Du kan också få kontaktuppgifter till de regionala omsorgsgrupperna och bondekompisarna genom att kontakta LRF:s medlemsservice på 010-184 40 00 eller <a href="mailto:medlemsservice@lrf.se">medlemsservice@lrf.se</a>.Självmordslinjen&nbsp;drivs av föreningen Mind som arbetar för psykisk hälsa. Telefon: 901 01.Jourhavande medmänniska&nbsp;har jourtelefon på 08-702 16 80 och chatt via&nbsp;<a href="http://jourhavande-medmanniska.se/">jourhavande-medmanniska.se</a>.Någon att tala med&nbsp;är en förening som erbjuder samtalsstöd på telefon vid exempelvis ensamhet eller sorg. Telefon: 031-711 24 00.VIMIL&nbsp;är ett nätverk för de som mist någon mitt i livet,&nbsp;<a href="http://vimil.se/">vimil.se</a>.Anhöriglinjen&nbsp;är en nationell stödtelefon som drivs av Anhörigas riksförbund. Du kan även mejla. Telefon: 0200-23 95 00.SPES, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, stödjer dig som förlorat någon genom självmord. Telefon: 020–18 18 00,&nbsp;<a href="http://spes.se/">spes.se</a>.Äldrelinjen&nbsp;är föreningen Minds stödtelefon för dig som är 65 år eller äldre och mår psykiskt dåligt. Telefon: 020-22 22 33.Kyrkans SOS&nbsp;drivs av Svenska kyrkan och har jourtelefon eller mejl. Du bestämmer själv vad du vill prata om. Telefon: 0771-800 650.Jourhavande präst&nbsp;är öppen för de som behöver stöd på natten. Ring 112 och be att få tala med jourhavande präst, mejla eller chatta.1177 är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning. Du kan ringa dygnet runt. Sjuksköterskorna som svarar&nbsp;bedömer ditt behov av vård och ger dig råd. Källa:&nbsp;<a href="https://www.rodakorset.se/fa-hjalp/psykisk-halsa-och-psykisk-ohalsa/sorg/">Röda korset</a>&nbsp;och <a href="https://www.1177.se/Uppsala-lan/liv--halsa/psykisk-halsa/sorg-nar-nagon-har-dott/">1177</a>.

<h3>Läs mer om kostnadskrisen i lantbruket</h3><a href="https://www.atl.nu/manga-lantbrukare-mar-daligt-pa-grund-av-blotan">Ökad oro i kåren under årets svåra skörd</a><a href="https://www.atl.nu/klart-om-krisstod-for-sverige">Klart om krisstöd för lantbruket</a><a href="https://www.atl.nu/6531-miljoner-i-krisstod-foreslas-for-svenska-bonder">65 miljoner i krisstöd föreslås för svenska bönder</a>

Att prata med kollegor i samma situation, rensa huvudet med lite enklare jobb i traktorn och vetskapen att två skördar i rad sällan blir lika illa. Det gör att lantbrukare ATL varit i kontakt med kan hålla humöret uppe under de ofta tuffa förhållanden som råder för årets skörd. &nbsp;

2023 är trots allt ett år bland alla andra år, enligt Christian Hidén på Forsviks säteri utanför Säffle.