Mikael Marklund

1692972670892.jpeg

I juli skickade regeringen ut förslaget om sänkt reduktionsplikten med 34 procentenheter för diesel och 6,5 procentenheter för bensin från årsskiftet fram till 2027. Fredagen i förra veckan var sista dagen för remissinstanserna att säga vad de tycker. Och kritiken är inte nådig.

LRF saknar en analys om hur Sverige kan behöva kompensera konsekvenserna av en kraftig sänkning av reduktionsplikten samt hur inhemsk produktion av biodrivmedel påverkas. Organisationen ser också en risk att förslaget leder till att ”produktionshämmande åtgärder i jord- och skogsbruket kommer att krävas för att nå de svenska klimatmålen.”Jordbruksverket har utifrån uppgifterna i promemorian räknat ut att förslaget innebär sänkta kostnader för jordbruket på 800 miljoner kronor. I sitt svar lyfter myndigheten också fram ”att försörjningstryggheten när det gäller drivmedel bör beaktas i större grad än den gjort hittills inom klimatpolitiken.”2030-sekretariatet menar att: ”Förslaget (...) ger inga konkreta förslag på hur de mycket omfattande utsläppsökningarna på sammanlagt långt över tio miljoner ton koldioxid ska kompenseras och resonerar inte kring de betydande riskerna att Sverige genom sänkningen inte klarar EU:s precisa klimatmål och därmed tvingas betala mångmiljardbelopp i böter.”Energimyndigheten hävdar att planerna ”riskerar att försämra Sveriges försörjningstrygghet” och att ”eftersom drivmedelspriset i hög utsträckning påverkas av många olika faktorer är de priseffekter som förslaget redovisar ytterst osäkra.” &nbsp;Drivkraft Sverige menar att: ”kraftigt sänka reduktionsplikten, som är beslutad i stor politisk enighet, under åren 2024-2026 och slopa nuvarande reduktionspliktsnivåer för åren 2027-2030 skapar stor oreda och osäkerhet för drivmedelsbranschen och hela näringslivet i stort.”Neste säger i sitt remissvar att bristen på förutsägbarhet och långsiktighet fördröjer omställningen till fossilfria transporter och gröna jobb i Sverige.Scania sågar också planerna: ”Vi ser att detta försvårar möjligheten att ställa om transportbranschen och nå det uppsatta klimatmålet. Vi ser även att en sänkt eller slopad reduktionsplikt sänder negativa signaler på branschen som helhet vilka riskerar att minska efterfrågan på fossilfria transportalternativ vid nybilsförsäljningen”.Svenskt Näringsliv är för att företagen ska få sänkta kostnader och därmed stärkt konkurrenskraft. Men efterlyser kompletterande styrmedel och åtgärder som säkerställer att Sverige når sina klimatåtaganden.Maskinentreprenörerna är en av få instanser som är för. ”Att sänka reduktionsplikten är en kortsiktigt lämplig åtgärd för att motverka de höga drivmedelsprisernas negativa effekter för såväl entreprenadbranschen som för samhället. Höga drivmedelskostnader ger dyrare anläggningsprojekt vilka ofta bekostas med skattemedel.”Transportföretagen är också för innehållet i promemorian men menar att nivåerna bör ligga på 2018 års nivå. Organisationen efterlyser dock mer stöd för inköp av lätta och tunga ellastbilar samt en bred satsning på laddinfrastruktur.&nbsp;

<h3>Notan kan bli 40 miljarder kronor&nbsp;</h3>Minskad inblandning av biobränslen betyder mer utsläpp av fossil koldioxid. Något som kan leda till att Sverige måste köpa utsläppsrätter för att klara EU:s klimatmål. Det enligt en studie beställd av Lantmännen, Södra Skogsägarna, Neste, Preem, Pyrocell och SunPine., Konsultföretaget Sweco kommit fram till att en inblandningsnivå på 6 procent från 2024 till 2030 kan leda till ökade utgifter för staten på omkring 40 miljarder kronor.En sänkning till 6 procent innebär att Sverige missar klimatmålet med nästan 37 miljoner ton koldioxid. Med 15 procent missar vi med knappt 26 miljoner ton koldioxid. Källa: ATL

<h3>Mer om reduktionsplikten</h3><a href="https://www.atl.nu/nytt-steg-mot-sankt-reduktionsplikt">Nytt steg mot sänkt reduktionsplikt</a><a href="https://www.atl.nu/reduktionsplikten-sanks-vid-arsskiftet">Klart – reduktionsplikten sänks vid årsskiftet</a><a href="https://www.atl.nu/storforetag-varnar-for-sankt-reduktionsplikt">Storföretag varnar för sänkt reduktionsplikt</a><a href="https://www.atl.nu/reduktionsplikten-framfor-allt">Reduktionsplikten framför allt</a>

Nyligen gick remisstiden ut för de instanser som vill ha en åsikt om regeringens planer på sänkt reduktionsplikt. Förslaget sågas av de flesta instanser.

Bred majoritet av remissinstanserna sågar sänkt reduktionsplikt.

Tummen ner för regeringens tankar

Marknad

I dag går remisstiden ut för de instanser som vill ha en åsikt om regeringens planer på sänkt reduktionsplikt. Förslaget sågas av de flesta instanser.