facebooktwittermail

Tror inte på quick fix

Branschorganisationen Svensk Fågel ser positivt på nya studier kring probiotika för kycklingar. Men Lotta Waldenstedt, foder- och djuromsorgsexpert, tror inte på någon quick fix.

– Vi jobbar med hela tiden är helhetsperspektivet i uppfödningen, att vara noggrann i alla moment, varje dag.

Forskare från SLU, Göteborgs universitet och Uppsala universitet ska undersöka om tillskott från brunalgen sockertare kan stärka immunförsvaret hos kycklingar. Projektet startar i augusti i år och ska pågå fram till år 2021. Om forskarna hittar rätt kan algtillskott i framtiden komma att användas som probiotika för kycklingar.

– Fibrerna i alger är annorlunda jämfört med landväxter. Vi vet att de har effekt på tarmfloran, säger Henrik Pavia, som är professor vid institutionen för Marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han deltar i projektet och har även i ett tidigare forskningsprojekt utvecklat en anläggning på västkusten där man bedriver storskalig odling av algsorten sockertare.

Forskar på att minska campylobakter i kycklingars tarm

Hittar forskarna rätt bland sockertarens bioaktiva substanser hoppas de att kunna studera om algtillskott kan hjälpa nykläckta kycklingar att bli mer robusta. Ett annat led i projektet är att studera om algtillskott kan minska mängden campylobakter i kycklingarnas tarmar. Bakterien förekommer i tarmarna hos flera djurarter, exempelvis höns. Vid slakt kan bakterierna hamna på kycklingköttet och riskerar att göra konsumenter sjuka om köttet inte hanteras rätt och upphettas ordentligt vid tillagning.

– Tanken är att försöka studera om vi kan skapa en sämre miljö för campylobakterna i kycklingarnas tarmar. Får vi ned mängden bakterier i tarmsystemet minskar risken att kycklingköttet kontamineras, förklarar Emma Ivarsson, forskare vid SLU och involverad i algprojektet.

ATL TV Fortsatt kamp mot bakterierna

Tror inte på universalmedel

Lotta Waldenstedt är rikslikare, foder- och djuromsorgsexpert hos Svensk Fågel.

– All kunskap är bra, så det är intressant att den här studien görs. Sedan tror jag att det är en lång väg innan projektet kan resultera i något som blir användbart för uppfödarna. Jag tror inte att det finns ett universalmedel eller en quick fix. Det viktiga är helhetsperspektivet, att uppfödarna har noggrannhet i alla delar, varje dag. Genom god skötsel, att välja rätt raser med bra genetik, att ha ett bra stallklimat och ge balanserat foder kan vi få fram robusta och friska kycklingar, säger hon.

Lotta Waldenstedt tycker att den svenska uppfödarkåren är kunnig och högutbildad.

– Absolut. Den låga antibiotikaanvändningen vi har i landet är unik. Det är få länder som har det och jag tror att skälet till att Sverige är så framgångsrikt är att vi är duktiga på att se helhetsperspektivet, säger Lotta Waldenstedt.

LÄS OCKSÅ Kycklingindustrin: Kritiken är orättfärdig