Svenska mejerier storsatsar på hållbarhet.
Arla inför nu ännu hårdare klimatkrav för den färska mjölken, berättar mejerijättens vd i Sverige Cecilia Kocken i ATL. Det innebär att i mjölkpaketen med den röda Arla-kon på ska det finnas mjölk från gårdar som använder förnybar el och har kommit långt med att minska fodrets klimatavtryck.
Norrmejerier går samma väg. Tidigare i år släpptes en ny mjölk – så kallad Norrlogisk mellanmjölk – som ska ha 25 procent lägre klimatavtryck än genomsnittet. Och den här storsatsningen görs av ett mejeri som kämpar ekonomiskt.
Nyligen tvingades Norrmejerier att för tredje gången i år sänka ersättningen till bönderna. Orsaken sägs vara kunder som sviker.
Att Norrlogiska mjölken finns att köpa i butiker i hela landet verkar inte riktigt ha hjälpt. Många konsumenter väljer billigare alternativ. I värsta fall är satsningen på Norrlogisk mjölk Norrmejeriers svanesång.
Det som mejeriernas klimat- och miljösatsningar visar är att hållbarhetsarbetet styr verksamheten – snarare än strikt ekonomiska övervägningar.
Precis som i alla andra utvecklingsprocesser görs fel, vilket bland annat Sveriges Radios reportage ”Så gröntvättar Arla mjölkens utsläpp” har visat. Men dessa felsteg har uppenbarligen inte gjort att hållbarhetsagendan har kastats åt sidan.
I stället fortsätter arbetet, i Arla precis som i resten av näringslivet, trots en kärvare ekonomisk verklighet. Det här visar att hållbarhetsagendan har blivit en naturlig del av verksamheten för många företag.
Det är näringslivet som leder omställningen, inte politiken.
Något som stödjer den tesen är att det kanske hittills största språnget i hållbarhetsomställningen står ett företag för – den amerikanska elbilstillverkaren Tesla. Elektrifieringen av fordonsflottan beskrivs som ett av de viktigaste stegen mot en mer hållbar värld, men utvecklingen tog fart först efter att Tesla börjat tillverka elbilar som människor drömde om och ville betala dyrt för.
Nu ställer alla stora biltillverkare om. Under förra året stod elbilar för 13 procent av nybilsförsäljningen i världen. I Sverige är siffran ännu högre – 31 procent.
Av någon märklig anledning är det ändå kring politiken som klimat- och miljöarbetet kretsar. Enligt WWF:s undersökning Klimatbarometern, som nyligen publicerades, anser allt fler att politikerna borde göra mycket mer för klimatet. Särskilt stor ökning märks utanför storstäderna, skriver WWF.
Men många försök som politiken har gjort har inte varit framgångsrika. Ett exempel är pumplagen från 2005 som tvingade pumpstationer som sålde bensin och diesel över en viss mängd att börja sälja förnyelsebara drivmedel. Det var framtiden, sades det då.
Problemet var bara att det som nu sägs vara framtiden – eldrift – undantogs. Det blev inga laddstolpar, däremot mängder med nedlagda mackar på landsbygderna.
Möjligen är det också i det ljuset som veckans stora politiska strid ska ses – den om regeringens sänkning av reduktionsplikten.
Centerledaren Muharrem Demirok beskrev i SVT det som en dödsdom för de svenska klimatmålen. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi sa att hon blir rädd för debatten om frågan.
Sverigedemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna driver den motsatta linjen – att det inte är en effektiv klimatpolitik. De fyra partiernas ledare skrev i måndags i DN:
”Sverige dammsuger andra länder på slakterirester från grisar och kor för att kunna tanka ´hållbart´på hemmaplan. Trots att dessa biobränslen skulle kunna göra större nytta genom att användas i de transporter där vi ännu inte har teknik för att elektrifiera.”
Striden om reduktionsplikten är talande för politikens oförmåga att leda hållbarhetsomställningen. Inte mycket har ändrats sedan pumplagen 2005.
Kasten är tvära, vilket leder till osäkerhet för investerare i ny teknik. Den slopade skattebefrielsen på biogas tidigare i år är ett annat exempel. Konfliktnivån är också hög, vilket splittrar en befolkning som annars är enig om vikten av hållbar omställning.
Rikspolitikens verktyg är kanske inte heller skapade för att klara det trevande hållbarhetsarbetet som är fullt av målkonflikter. Företag på en marknad med upplysta konsumenter är på många sätt bättre rustade – då företag är rörligare, snabbare och enklare kan pröva sig fram.
En insats för hållbarhetsarbetet är därmed att köpa produkter likt Norrlogisk mjölk från Norrmejerier, om inte annat för att visa att klimat- och miljöhänsyn är grunden för en hållbar affär.
Det som många konsumenter och medborgare nu gör är däremot det motsatta – man väljer inte hållbart i butik samtidigt som man kräver mer av politiken.
