Ulf Aronsson

large_sdlCOpjRYlS1dY-nh.jpg

medium_sdlCOpjRYlS1dY-nh.jpg

small_sdlCOpjRYlS1dY-nh.jpg

thumbnail_sdlCOpjRYlS1dY-nh.jpg

sdlCOpjRYlS1dY-nh.jpg

I år ändrade kurvan för exportprisindex för sågade trävaror riktning med nästan 90 grader, från horisontell till vertikal. Effekten har synts tydligt i sågverkens delårsrapporter som <a href="https://www.atl.nu/strukturaffarer-att-vanta-efter-rekordresultat-for-sagverken">rekord för både resultat och marginaler</a>.

Orsaken var förstås covid-19, och kanske framför allt den osäkerhet som insikten om en pågående global pandemi förde med sig. Under några månader mötte sågverken osäkerheten med minskad produktion för att inte ha överfulla lager om pandemin skulle få marknaden att gå i stå.Fast det gjorde den ju inte. Samtidigt som produktionen gick ned och producentlagren tömdes, i Sverige till de lägsta nivåerna på 20 år, så höll efterfrågan i sig. Det innebar brist på trävaror. Den branta men kortvariga dippen i produktion gav en obalans mellan utbud och efterfrågan som fick priserna att skena.Först nu har produktionen kommit i kapp och sågverkens lagernivåer börjar återgå till det normala. Så vad händer nu? Skogsbranschen har alltid varit cyklisk, efter uppgång kommer fall och ju större ökning desto högre fallhöjd. Men kanske behöver det inte bli upp som en sol och ned som en pannkaka denna gång.Konsumtionen är fortfarande hög, även om en del byggande hålls tillbaka av brist på andra byggmaterial. Men det innebär i sig ett uppdämt behov som förr eller senare ska mättas. Ett uppdämt behov blir det också av att köparna just nu är avvaktande. De vet att marknaden är i en vändpunkt och inväntar lägre priser. Men samtidigt sänker också sågverksindustrin internationellt produktionstakten, med <a href="https://www.atl.nu/vida-bromsar">Vida</a> och Södra som svenska exempel. Det minskar riskerna för att en avvaktande marknad översvämmas av överproduktion och att priserna dyker.Säkert hamnar priserna framöver lägre än i fjol, men även en halvering innebär fortfarande en historiskt sett hög nivå. Och om något så visar sågverkens coronaboom att trävaror tidigare varit undervärderade, när det kniper så finns en avsevärt högre betalningsvilja. Prisutvecklingen jämfört med andra byggmaterial pekar på samma sak. ”Jätteökningen” för sågade trävaror innebar bara att de kom i kapp den prisökning som betong haft de senaste 30 åren.

På längre sikt stiger också efterfrågan på trävaror i takt med att träbyggande och efterfrågan på kretsloppsprodukter ökar. Så mycket utrymme att öka produktionen finns däremot inte, utom möjligen i Ryssland. I Kanada går det tvärt om åt motsatt håll efter en lång period med omfattande insektsskador på skog. Och med en förväntad rekordproduktion av trävaror på 18,9 miljoner kubikmeter ligger även Sverige nära maxkapacitet, både för sågverken och i skogen. Samtidigt finns politiska diskussioner i både Sverige och inom Europa som kan leda till minskad tillgång på råvara.Så mycket pekar på att även 2022 kan bli ett bra år för sågade trävaror, och det var också slutsatsen från en enig sågverkspanel när Trämarknaden nyligen hölls i Karlstad.Men vinstdelningen då, hur blir det med den? Ska sågverken, som i år, få det mesta medan ökningen på timmerpriserna blir blygsam?Nej, troligen inte. För 2021 gav sågverkspanelen i Karlstad en enkel förklaring. Trots full produktion under större delen av året har sågverken snarast haft överskott på råvara, så tydligen har timmerpriserna ändå varit tillräckligt höga. Och sågverkens marginaler historiskt visar att de normalt sett delar med sig av det mesta av vinsten, och att 2021 varit ett unikt år för deras vinstmarginaler.Dessutom lägger ju skogsägarna allt mindre vikt vid ekonomin, åtminstone enligt <a href="https://www.atl.nu/skogsbarometern-2021">årets Skogsbarometer</a>. Redan i fjol var det en större andel, 49 procent, som såg mjuka värden: känslan av att äga skog, jakt och rekreation, som det viktigaste i skogsägandet medan 45 procent prioriterade ekonomiska värden. I år har skillnaderna ökat, 56 procent ser mjuka värden som viktigast medan andelen som sätter ekonomin främst har sjunkit till 41 procent. Så kanske är skogsägarna ändå ganska nöjda med resultaten även för 2021?

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/strukturaffarer-att-vanta-efter-rekordresultat-for-sagverken">Strukturaffärer att vänta efter rekordresultat för sågverken</a>Läs även: <a href="">Vida bromsar</a>Mer läsning: <a href="https://www.atl.nu/skogsbarometern-2021">Ökande oro för klimat och politik bland skogsägarna</a>

Under året gick trävarumarknaden upp som en sol. Mycket tyder på att den inte faller som en pannkaka nästa år.

Även om marknaden för trävaror nu bromsar finns goda förhoppningar inför 2022.

large_1639037945925.jpeg

medium_1639037945925.jpeg

small_1639037945925.jpeg

thumbnail_1639037945925.jpeg

Trävarumarknaden kanske inte faller som en pannkaka

Skog

large_1639037929845.jpeg

medium_1639037929845.jpeg

small_1639037929845.jpeg

thumbnail_1639037929845.jpeg

I år ändrade kurvan för exportprisindex för sågade trävaror riktning med nästan 90 grader, från horisontell till vertikal. Effekten har synts tydligt i sågverkens delårsrapporter som rekord för både resultat och marginaler.