Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Traktorkalendern 1 juni 2017

    Alstorn fick Ove att börja jobba igen

    Minst är inte alltid sämst! Den sanningen gäller för miniskotaren Alstor som blivit mångas nya kelgris. En av Alstor-entusiasterna är 74-årige Ove Claesson. Pensionären Ove har återvänt till skogsbruket och är redan inne på sin andra Alstor.

    Charmig. Alstor har inget imponerande utseende – men charm ändå om man tycker som Ove Claesson.
    Bild 1/7Charmig. Alstor har inget imponerande utseende – men charm ändå om man tycker som Ove Claesson.
    En spak per funktion. För en gammal van spakhanterare som Ove är det enkelt tack vare vana. För andra är det också okomplicerat, allt handlar bara om att rycka i rätt spak.
    Bild 2/7En spak per funktion. För en gammal van spakhanterare som Ove är det enkelt tack vare vana. För andra är det också okomplicerat, allt handlar bara om att rycka i rätt spak.
    Lättviktare. Markskadorna blir minimala. Den lätta maskinen bryter inte igenom marktäcket.
    Bild 3/7Lättviktare. Markskadorna blir minimala. Den lätta maskinen bryter inte igenom marktäcket.
    Ove Claesson en Alstor-entusiast.
    Bild 4/7Ove Claesson en Alstor-entusiast.
    Lättmekad. Drivlinan är mekanisk och okomplicerad att meka med.
    Bild 5/7Lättmekad. Drivlinan är mekanisk och okomplicerad att meka med.
    Goda terräng­egenskaper. Alstor kan klättra och gör det över både stock och sten. Foto: John Thorner
    Bild 6/7Goda terräng­egenskaper. Alstor kan klättra och gör det över både stock och sten. Foto: John Thorner
    Fakta Alstor
    Bild 7/7Fakta Alstor

    Ur Boggi nummer 1 2012

    Ove kommer från Munkedal i Bohuslän och har ett helt yrkesliv i skogen bakom sig.
    När han som 16-åring började arbeta i skogen 1953, så var det bågsåg, yxa och timmersvans som var arbetsverktygen. Men utvecklingen gick fort och i slutet av 50-talet fick han sin första motorsåg och därefter blev han maskinförare i de första ÖSA-skotarna ett tiotal år senare.

    – Det blev totalt 30 år som skotarförare innan jag gick i pension vid 60 års ålder, berättar han.

    De första skotarna han körde hade samma spaksystem som nu sitter på Alstor. En spak för varje funktion och Oves händer hoppar vant mellan Alstorspakarna och får arbetet att gå lika smidigt som om han hade jobbat med joysticksreglage.

    – Vanan sitter i. Det är som att cykla, man glömmer aldrig hur man gör, konstaterar Ove.

    Började jobba igen vid 70
    Sedan berättar han hur just Alstorskotaren fått honom att gå tillbaka till yrkeslivet i skogen.

    – Min fru säger att jag slutade i skogen vid 60 års ålder – och började igen när jag var 70. Det stämmer, skrattar han.

    Det som fick honom att börja igen var Alstorns charm som arbetsredskap. Efter 30 år i vanlig stor-skotare tvivlade han på om en så liten maskin ens har i skogen att göra. Men hans långa erfarenhet gjorde att utvecklaren och tillverkaren av Alstor anlitade honom för att få tips om vad som är viktiga egenskaper för en skotare.

    Roligt att köra
    Så Ove provade maskinen och gav sina synpunkter. Samtidigt blev han fast…

    – Det var så roligt att köra. Som en leksak för en man vid min ålder! Jag var skeptisk, men blev positivt överraskad.

    Så han skaffade sig en egen Alstor och började köra åt vänner och bekanta och i marker där förhållandena är sådana att maskinens egenskaper är att föredra framför vanliga storskotare.

    Så – vips – var Ove Claesson skogsentreprenör och verksam i skogen. Igen. Köruppdragen tar aldrig slut och vid det här laget är han inne på sin andra maskin. Överallt där det är besvärlig terräng eller ömtåliga marker passar hans maskin in.

    Alstorn hävdar sig väl
    Ove Claesson hävdar att om man räknar totalekonomiskt (inklusive maskininvesteringskostnad) på vad en miniskotare som Alstor, respektive en vanlig skotare kan producera, så hävdar sig Alstor. I alla fall om det inte är alltför långa körsträckor mellan hygge och upplägg. Det blir ju inte så stora lass, bara omkring 3 kbm och om man ska köra långt blir det mycket körtid och alltför litet transportresultat.
    Men den viktigaste skillnaden handlar främst om hur lite den lätta Alstorn påverkar skogsmarken.

    Det blir minimalt med körspår och markskador. Maskinen gräver inte ner sig i marken, behovet av att risa är minimalt och om det är blöta marker är fördelarna ännu större.

    – Med band på maskinen kan man köra timmer i vilket alkärr som helst, säger Ove. Det bär även om marken gungar under fötterna.

    Tekniskt är Alstor definitivt lillebror till vanliga skotare. Med sina cirka 1 300-1 500 kilos matchvikt väger den bara en bråkdel jämfört med vanliga skogsmaskiner. Tekniken är inte heller så komplicerad.

    Drivlinan är alltigenom mekanisk, vilket gör det enkelt att meka. Motorn är en tvåcylindrig bensin- eller dieselmotor med 16–18 hästar – som en uppskrämd åkgräsklippare, ungefär.

    Den låter som en gräsklippare också, för övrigt…

    Storsläp efter bilen
    När det är dags för förflyttning, så fungerar det med vanligt storsläp efter bilen, fast det krävs C-körkort med den vikten. Eller kanske ännu smidigare som Ove brukar göra. Han förflyttar den med hjälp av lastväxlare och lastbil.

    Hur ser ersättningen ut, då? Ja, Ove tar betalt per skotad volym och ligger då 20–30 kr över vad vanliga storskotare brukar ta. En bra affär för skogsägarna, förutsatt att markskadorna blir mindre än annars och kanske framför allt om skog som annars inte skulle kunnat avverkas, kan komma skogsbruket tillgodo.

    I april 2012 firar Ove sin 75-årsdag och snart kanske han förnyar sig med en tredje Alstor, vem vet…

    Mats Thorner
     

    Relaterade artiklar

    Till toppen