Kartan ovan visar den genomsnittliga motoreffekten på nyregistrerade lantbrukstraktorer över tre ton i hela riket, 1995, 2005 och 2015 (i hästkrafter, hk).
– De växer. Det kan jag konstatera att de gör, säger Göran Qviberg på Hushållningssällskapet Gotland.– Som växtodlingsrådgivare frågar jag mig om det är rätt väg att gå. Att järnklumparna blir större och större. Det blir ju mer och mer packningsskador.
Förändrats mycket
Det gotländska lantbruket har förändrats mycket de senaste 20 åren. Sockerbetsodlingen har försvunnit och till en del ersatts av fodermajs, som är ganska effektkrävande. Även vallodlingen kräver sina maskiner i ett djurtätt län som Gotland– Har man stora vagnar måste man ha stora traktorer.
Gårdarna blir större
Generellt för hela landet är ju att gårdarna blir större och större, transportavstånden ökar och arbetskraft är dyrt. Större maskiner behövs för att göra mer på kortare tid.– Här körs det också rätt så mycket maskinsamarbeten. Det innebär också att man skaffar sig större maskiner för att hinna med större arealer.
Mera förvånande
Att ett lantbrukslän som Gotland leder statistiken över traktorernas storleksutveckling är kanske inte så konstigt.Mera förvånande är det att Jämtland också ligger i topp, speciellt när grannlänen i Norrland inte alls haft samma utveckling.– Jag tycker det nästan börjar bli lite överdrivet och överdimensionerade traktorer med tanke på vilka maskiner vi har i övrigt och storlek på åkrar. Jag har faktiskt ingen bra förklaring, säger Mats Nilsson på Maskinringen Z.– Men det har ju varit en rationalisering inom lantbruket som varit enorm, med större gårdar och långa transporter. Man kan få åka långt för att hämta gräs.
Topografi spelar roll
Han tror också att länets topografi spelar roll. Grannlänet Västerbotten har inte alls haft samma utveckling.Där ligger den största andelen jordbruksmark vid kusten, som är ganska slätt. Jämtland har ingen kust och jordbruksmarken är därför betydligt mera kuperad. Det kan också ha fått genomslag när lassen som ska dras blir allt större.– Det finns ju väldigt branta backar och då behövs det mera dragkraft.En stor del av traktorerna i Jämtland används av självverksamma skogsägare som inte har behov av några jätteeffekter, men det senaste decenniet har det dykt upp maskinstationer i länet.De har ofta en storlek på traktorer som tidigare inte funnits i Jämtland. Mats Nilsson tror att den verksamheten kan bidra till att genomsnittstraktorn blivit större, genom att traktormarknaden är ganska liten i länet.– Ett tag tyckte jag nästan att det var lite tävlan mellan maskinstationer, att man skulle bräcka varandra. Om någon köpte en större så skulle en annan ha ännu större.
Inte alltid motiverad
Även på Gotland upplever Göran Qviberg att storleken inte alltid är motiverad. Man byter oftare traktor nu och då är det lätt att hoppa upp ett snäpp i effekt.– Hos killarna i alla fall finns det ju ett genuint maskinintresse som spelar in ganska mycket när det gäller att köpa nytt.För att motverka packningsskador tycker han att bönder borde fundera mera över att odla med fasta körspår.– Jag är inte någon fanatiker som tycker att man ska ligga och köra allt i fasta körspår, men när det gäller de här tunga grejerna tycker jag att man skulle göra det mera. RELATERAT:
Myndighetsmiss stoppar snabba traktorer