facebooktwittermail

Torv är viktigt för Sverige

Med tanke på torvens alla nyttor ska torv från redan dikade torvmarker kunna fortsätta brukas, skriver Betty Malmberg (M).

FOTO: ULF ARONSSON

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vårkänslorna spirar och det harvas ute på fälten. I avsaknad av mark får jag hålla till godo med odling på fönsterbänken. Något jag inte är ensam om.

För vi är många som i dessa dagar släpar hem säckvis med planteringsjord (torv) från affären. Men torvbruk är något som regeringen ogillar skarpt. Trots att vi är ett av världens torvtätaste länder, att torven bara skördas på redan dikad mark och att efterbehandling är obligatoriskt för att få tillstånd. Något som oftast glöms bort.

Till saken hör att det faktiskt var staten som en gång förordade att torvmarker skulle dikas ut för att öka tillgången på skogs- och åkermark. I dag bedrivs dock bara torvskörd på två promille (12 000 hektar) av den dikade torvmarken. En ytterst låg andel alltså men likafullt är täkterna viktiga då de producerar råvaror för energi, strö i ladugårdar, odling och jordförbättringsmedel.

Som odlingssubstrat används torv för att driva upp 380 miljoner skogsplantor varje år. Men det är också en förutsättning för odling av grönsaker då torvjord håller hög och jämn kvalitet.

Faktum är att efterfrågan från Europa har ökat stort de senaste åren och utan den svenska torven måste det i stället importeras alternativ från länder med sämre krav och förutsättningar, exempelvis kokosfiber från Indien. Men det innebär en långväga import av ett odlingssubstrat som först har tvättats i färskvatten i ett torkutsatt land som Indien. Hur hållbart är det?

Torv är också en inhemsk energikälla som kan ha betydelse ur beredskapsperspektiv. Men det har också en annan viktig funktion i värmekraftverk. Torv har nämligen egenskaper som gör att verkningsgraden höjs och rökgaserna renas bättre då biobränslen eldas.

Men utan torv måste ett additiv i form av svavel importeras. Torven är således viktig på många sätt men då håller det inte med tillståndsprocesser på tio år.

Vän av ordning kan undra vad som hindrar att vi skördar redan dikade torvmarker. Här är Januaripartierna svaret skyldiga.

Med tanke på att markerna läcker växthusgaser driver de därför linjen att markerna ska återvätas, dock utan att ta vara på råvaran torv. Intressant i sammanhanget är forskning och erfarenhet från Nederländerna med alla sina diken. Den visar att det är mycket svårt att reglera vattennivåerna för att utsläpp av växthusgaser ska hindras.

Vi moderater blundar inte för de utsläpp som finns. Men vi är också trygga i de krav som finns på efterbehandling och som ger kolsänkor i form av restaurerade våtmarker och skog.

För att gynna miljö, klimat och tusentals arbetstillfällen anser moderaterna därför att torv från redan dikade torvmarker ska kunna fortsätta brukas så att vi tar vara på råvaran innan vi återställer marken. Med tanke på torvens alla nyttor gäller det att agera smart och hållbart.

Betty Malmberg (M)

ledamot riksdagens miljö- och jordbruksutskott