facebooktwittermail

EU ska inte toppstyra ekoproduktionen

EU-kommissionens kostsamma och klåfingriga byråkrati ska hålla sig borta från ekologisk produktion, skriver företrädare för Sverigedemokraterna. 

Ekoproduktionen ska utvecklas på marknadens villkor och inte styras från Bryssel, anser Sverigedemokraterna. FOTO: JOHAN BÄVMAN/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

EU-kommissionen har lagt fram en handlingsplan för ekologisk produktion. Den följer ett mönster som gäller för alla de initiativ som kommer från EU-kommissionen nu. 

Konsekvensanalyser för ekonomi, landsbygd samt förslagens effektivitet och genomförbarhet saknas. Alltmer ska regleras i detalj i en ekonomi som börjar få drag av planekonomi. Marknadsförutsättningarna blir alltmer konstgjorda och manöverutrymmet för medlemsstater, företag och medborgare minskar.

I handlingsplanen planerar man ett batteri av åtgärder för att styra konsumtionsmönster, medlemsstaternas aktiviteter och myndigheters upphandling. Näringslivets aktörer ska påverkas när det gäller bland annat utbud, pris och information till kunder och medarbetare. Alltså en tilltagande detaljreglering och byråkrati.

Ekologisk odling har fördelar för biologisk mångfald och djurskydd, men kommissionen har orealistiska förväntningar och blundar dessutom för nackdelarna, inte minst den lägre produktiviteten. Det gynnar varken ekologiska producenter eller Sverige.

När produktiviteten är lägre innebär ökad ekologisk odling mer import. Vi kommer alltså att äta mer livsmedel som har producerats med sämre djurskydd och sämre miljöprofil, eftersom svensk konventionell livsmedelsproduktion är bättre än den utländska. Lägre produktivitet innebär också att större ytor måste tas i anspråk i andra delar av världen.

Det rimmar illa med EUs övriga agenda, eftersom trycket på naturliga biotoper därmed ökar. Svenska politiker borde i stället arbeta för att styra produktionen mot Sverige och därigenom stärka vår självförsörjningsgrad.

Det skulle gynna både ekologisk och konventionell produktion i Sverige. Då behövs högre generell lönsamhet och större frihetsgrader.

Kommissionens förslag skulle dessutom bli dyrt för medlemsstaterna, företag och konsumenter. Det kan också bli en dålig affär för ekoproducenterna. I handlingsplanen befästs målet om att 25 procent av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt senast 2030, från dagens nivå på 8 procent. Utbudet kan komma att bli större än efterfrågan och leda till prisfall samtidigt som kommissionen vill införa ett par dåligt motiverade, försvårande förändringar för ekolantbrukarna.

Märk väl att kritiken handlar om EU-kommissionens tillvägagångssätt och inte om ekologisk odling.

Vi vänder oss mot den överstatliga toppstyrningen, svenskt jordbruk behöver snarare mer frihet. Politiker ska inte bestämma på EU-nivå hur mycket vi ska odla ekologiskt, utan vi anser att medborgarnas efterfrågan ska styra ekologisk produktion.

Kommissionen konstaterar för övrigt att efterfrågan på ekologisk mat ökar, vilket alltså kommer att leda till ökad produktion – helt utan klåfingrig och kostsam byråkrati och utan de marknadsrisker som ett beslutat produktionsmål utgör.

Sverige har alltför länge haft regeringar som inte tar EU-dimensionen på allvar. Det duger inte att acceptera och till och med uppmuntra ambitiösa mål och sedan upptäcka i elfte timmen att de får stora negativa konsekvenser för Sverige. Sverigedemokraterna anser att om sådana mål alls ska sättas upp ska de åtminstone villkoras med att konsekvensanalyser görs i förväg och vi hoppas att fler partier delar den uppfattningen.

Staffan Eklöf, ledamot i riksdagens miljö- och jordbruksutskott (SD)

Jessica Stegrud, EU-parlamentariker (SD)