Tjur bland mjölkkor en riskabel lösning

Strukturförändringar i mjölkproduktionen, med allt större besättningar och allt fler kor i lösdrift, har öppnat för tjurens återkomst som ett komplement till semin. Ungefär 280 000 mjölkraskalvar föds årligen i landet, och av dem är 18 procent efter egen tjur.

Fördelarna kan vara att en tjur är ett säkert sätt att få en problemko dräktig och att brunstpassningen övertas av tjuren. Men detta är riskabelt. Antalet arbetsolyckor med tjurar har ökat. I nästan alla handlar det om mjölkrastjurar.

Det blir svåra konsekvenser efter olyckor med nötkreatur, det tar lång tid att bli fullt arbetsför igen. Alltför ofta blir den drabbade det inte alls.

- Det finns inga snälla tjurar eller nykalvade kor - de är aggressiva och oberäkneliga, sa arbetsmiljöinspektör Stefan Wistrand.

Kanske lider vi av kunskapsbrist, vi har i Sverige ingen större tradition av att hantera lösgående nötkreatur. För att kunna göra detta på ett säkert sätt måste djurhållarna lära sig att se signalerna, till exempel hur en tjur beter sig innan den anfaller.

Goda råd förmedlades vid konferensen: se till att alltid ha en reträttväg, arbeta inte ensam, använd rätt hjälpmedel för säker förflyttning, avskiljning och fixering.

Det viktigaste rådet kom från de två lantbrukare som själva hade varit med om allvarliga tjurattacker. Det är att komma ifrån "det händer inte mig"-tänkandet och att inte låta hemmablindheten och slentrianen ta över.

- Man bygger upp en nonchalans genom åren. Jag såg tecknen och kände till dem, men jag bortsåg från dem, sa en av lantbrukarna, Peter Krijger.

Att ha tjur bland mjölkande kor kan nog motiveras av dem som har det. Men ska de och deras anställda klara sig helskinnade måste de vara mycket medvetna om vad de gör. Lantbruket har redan en förfärande olycksstatistik. Lars Vernersson