facebooktwittermail

Det behöver vända efter tio mörka mjölkår

Det är tio år sedan vi hade optimism på mjölkgårdarna. Det behöver vända nu.

Mjölkkor på grönbete.
Om det byggs eller byggs om närmare 10 000 båsplatser per år räcker det ingen vart när 300 000 kor står i kö för en bättre bostad. FOTO: GÖTE ERIKSSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

För flera livsmedel går det åt rätt håll när det gäller att öka den svenska marknadsandelen. Utvecklingen för gris- och nötkött är glädjande. Tyvärr följer inte mejeriprodukterna med i denna fina trend. När statistiken för 2020 redovisas ser vi ytterligare ett förlorat år.

På tio år har marknadsandelen för svenska mejerivaror i Sverige minskat från 78 till 70 procent. Befolkningen har ökat med närmare en miljon men importen har tagit hand om den ökade efterfrågan. Importen har ökat med 35 procent medan produktionen har minskat med 3.

Det finns dock några glädjande trendbrott det senaste året. Per capitakonsumtionen av mejerivaror ökade faktiskt till 2020 efter många år av nedgång. Invägningen av mjölk vände också uppåt och ökad med 2 procent. Trycket från växtbaserade drycker må vara hårt men mjölk kan användas till mer än att dricka.

Till en del går problemen tillbaka till 2015 då mjölkkvoterna avskaffades och det blev fritt fram att expandera mjölkproduktionen i EU. De som tog chansen var framför allt Irland, Polen och Italien. Medan antalet kor har minskat i Sverige och många andra EU-länder har de ökat med 160 000 i Irland.

Även om prisnivån nu är hyfsad syns ingen omedelbar byggrusch i förprövningsstatistiken. Byggandet räcker inte på långa vägar. Om det byggs eller byggs om närmare 10 000 båsplatser per år räcker det ingen vart när 300 000 kor står i kö för en bättre bostad. 

Det är tio år sedan vi hade optimism och något som liknade en byggrusch på mjölkgårdarna. Efter kvoternas avskaffande och mjölkkrisen har det inte tagit fart. Det behöver vända nu.

Glädjande är den relativt höga avräkningspriserna, även om många önskar att de var högre. Produktutveckling och alla nyheter i mejerihyllorna har säkert haft betydelse. De senaste åren har särskilt Arla ställt nya krav på gårdarna klimatberäkningar, dokumentation och åtgärdspaket. Det vore bra om någon kunde visa att det ger pengar tillbaka till bonden, en titt i hyllorna i butiken ger ingen ledtråd.

Det i volym viktigaste verktyget för att skapa mervärden som konsumenten uppskattar och betalar för är den ekologiska mjölken. Tyvärr tycks den nischen mättad. Trots att merbetalningen till producenterna har minskat ökade invägningen fortfarande 2020 och nådde ett all-time-high på 481 000 ton, 17 procent av totalmängden mjölk. 

Produktionen av ekologiska mejerivaror har däremot minskat sedan 2018, och konsumtionen likaså. Allt mer ekologisk mjölk säljs som konventionell, och det är naturligtvis inte bra. 

Det går inte att komma ifrån att det som svider mest är det stora tappet på den svenska ostmarknaden. 1995 var 90 procent av ostarna svenska, för tio år sedan var det närmare 60 procent och 2020 återstod en marknadsandel på 40 procent. Det är ett stort misslyckande. Konsumtionen har ökat med över 40 procent under perioden men importen har tagit hand om detta och mer därtill.

Bortfallet skylls på lågprisimport. Men det är också så att våra bästa ostvarumärken Präst, Herrgård och Grevé har misshandlats grovt av interna strider i det svenska mjölketablissemanget. Om dessa varumärken hade vårdats bättre kunde vi ha haft en export som kompenserade tappade andelar.

Större mervärden ger högre intäkter. Det finns nischer som ger mervärde och de behöver växa, både hos små aktörer och de stora mejerierna.

Men även kostnaderna i mjölkproduktionen behöver sänkas. Den ”vanliga” mjölkproduktionen måste bli mer konkurrenskraftig. En borttagen beteslag är ingen universallösning men absolut en förändring värd att överväga.

Det är vanligt med cykliska förlopp i spelet mellan produktion och marknad. Det finns nu små, positiva, tecken på trendbrott för mjölkproduktionen. Efter tio tämligen mörka år borde fler kurvor vända uppåt. Ta vara på den möjligheten!