Marcus Frennemark

large_1635955254784.jpeg

medium_1635955254784.jpeg

small_1635955254784.jpeg

thumbnail_1635955254784.jpeg

1635955254784.jpeg

Artikeln publicerades först i <a href="https://www.lantmannen.nu/">Lantmannen </a>den 27 augusti 2021.Svenska grisar har större utrymme att röra sig på under uppfödningen. Det ökar kostnaderna, men ger också bättre hälsostatus vilket leder till att grisen växer bättre.&nbsp;

Mätt som tillväxt per dag från födsel till slakt är Sverige fortfarande bäst i klassen bland länderna som deltar i Interpig, där den senaste jämförelsen gäller 2019.– Det avspeglar att vi har grisar som föds tunga, är mogna och tunga vid avvänjningen och fortsätter att växa bra i tillväxt- och slaktgrisstall, säger Ingvar Eriksson, ekonomi- och produktionsrådgivare på Gård &amp; Djurhälsan samt svensk representant i Interpig.I smågrisproduktionen gör Sverige framsteg, men släpar fortfarande efter. I antal födda smågrisar ligger vi strax över Interpigsnittet, men klart efter Danmark som toppar med 39,4 födda grisar per sugga under 2019. I den fortsatta uppfödningen försvinner fler grisar i Danmark än i Sverige, men jämfört med snittet tappar Sverige och avvänjer endast 26,2 grisar per sugga under 2019.– Att komma till rätta med smågrisdödligheten är en utmaning som vi måste hantera i Sverige, säger Ingvar Eriksson.

<h2>”Ditiden är inte bara till nackdel”</h2>Han tror att förutsättningarna finns för att lyckas minska smågrisdödligheten. Investeringsviljan ökar i smågrisproduktionen. Med moderna stallar där smågrisarna får en optimal miljö med golvvärme, tak över liggutrymmet och tillskottsutfodring ökar förutsättningarna att de födda grisarna också ska leva vidare till nästa produktionssteg.I Sverige är digivningstiden något längre än i omvärlden vilket leder till färre kullar per år och lägre årsproduktion per sugga. Men det för också det goda med sig att den svenska avvänjningsgrisen är tyngre och robustare.– Ditiden är inte bara till nackdel. Den ger också en mognare och robustare gris vid avvänjning, säger Ingvar Eriksson.Sverige har öppnat för avvänjning från fyra veckor ålder men det är förenat med speciella krav. Ännu så länge tillämpas detta bara i ett fåtal besättningar och påverkar inte det nationella medeltalet.Men den längre digivningen sliter också på suggorna. Rekryteringen i Sverige ligger på 54 procent, en bit över medeltalet som är 46 procent.– Vi behöver titta mer på suggornas livstidsproduktion och ta hand om suggorna så de kan producera under en längre tid. Rekryteringen är en stor kostnad i kalkylen, säger Ingvar Eriksson.Även lönsamheten i produktionen har jämförts och 2019 var priserna höga och lönsamheten god. I Sverige kom prisstegringen senare än i de övriga länderna, men den höll i gengäld i sig längre.I Interpigs jämförelse räckte priset till för att täcka produktionskostnaderna i de flesta länderna. Så även i Sverige, som dras med ett högre kostnadsläge till följd av högre djurvälfärd.– De senaste två åren har vi fått bra betalt för våra grisar och det har räckt till för att täcka merkostnaderna för den svenska modellen. Svenska konsumenter uppskattar de mervärden som finns i svensk grisproduktion och är beredd att betala ett högre pris för det, säger Ingvar Eriksson.Artikeln publicerades först i <a href="https://www.lantmannen.nu/">Lantmannen </a>den 27 augusti 2021.

<h3>Interpig</h3>Ett internationellt nätverk för att jämföra produktionsresultat och ekonomi inom grisproduktionen. För närvarande deltar 13 EU-länder samt Brasilien, Kanada, Storbritannien och USA i samarbetet.Gård &amp; Djurhälsan är svensk representant i Interpig och sammanfattar slutsatserna i en ”Internationell rapport”.

Tillväxt är den svenska grisproduktionens paradgren medan smågrisdödligheten är dess akilleshäl. En företeelse att vara observant på är suggornas hållbarhet.Men som helhet står sig svensk grisproduktion väl i jämförelse med omvärlden.

”Att komma till rätta med smågrisdödligheten är en utmaning.”