facebooktwittermail d

”Satsa på långsiktiga lösningar för att sänka elpriset”

Solparker på mark kan snabbt byggas där bristen på el är som störst och är det kraftslag som är både billigast och har minst påverkan på både kraftnät och miljö. Det enda som behövs är snabbare tillståndsprocesser, skriver  Energiengagemangs vd Johan Skördare i en debattartikel.

Solpark.
Tillståndsprocesser hindrar snabb utbyggnad av solparker, skriver vd:n för solenergiföretaget Energiengagemang i en debattartikel. FOTO: PATRIK C ÖSTERBERG/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Regeringens lösning för energikrisen löser inte något av de problem som gjort att vi faktiskt hamnat i en kris.

Bara i år har regeringen allokerat totalt 97 miljarder kronor för att möta den explosionsartade prisökningen på el, detta helt utan att presentera några lösningar som faktiskt långsiktigt skulle kunna bygga bort problemet. Genom att fokusera på att öka elproduktionen får vi ett stabilare nät med lägre priser.

Solparker på mark kan snabbt byggas där bristen på el är som störst och är det kraftslag som är både billigast och har minst påverkan på både kraftnät och miljö. Det enda som behövs är snabbare tillståndsprocesser.

Att vi befinner oss mitt i en energikris är nog ingen som missat. Aldrig tidigare har elpriset diskuterats så flitigt. Precis som vi lärde oss epitetet statsepidemiolog och utnämnde oss själva till pandemiexperter under pandemin, är vi nu istället experter på el och diskuterar gärna energislag, timspotpris och elbörsen med både vänner och bekanta. Detta trots att många av oss för bara ett år sedan knappt var medvetna om vilken typ av el-abonnemang vi hade.

Oavsett vilken åsikt vi har om hur krisen ska lösas är vi alla överens om en sak – och det är att vi är oroliga för hur vi ska klara de skenande kostnaderna. Men – är det verkligen rätt att subventionera högt elanvändande när ökad energiproduktion skulle göra elmarknaden långsiktigt stabil och därmed ge lägre priser?

Priserna på el började gå upp redan för ett år sedan, vilket många blev varse om när elfakturan kom. Europas höga elpriser är ett direkt resultat av höga gaspriser som drivits upp av Rysslands agerade mot Ukraina.

Regeringen var snabb att kompensera för prishöjningen genom att dela ut 7 miljarder kronor i subventioner till de hushåll med högst elförbrukning. Nu har man tagit fram ett nytt förslag där man allokerat 90 miljarder för ett så kallat högkostnadsskydd för elpriser. 30 miljarder av dessa är avsatta att gå tillbaka till hushållen, dessutom har man 15 miljarder extra som kan användas om priserna blir högre än befarat.

För de flesta känns det nog skönt att veta att det kommer finnas pengar att få tillbaka på något sätt. Men vad händer när pengarna tar slut?

Regeringen borde fokusera på att få in mer kraftproduktion i de två södra elområdena, SE 3 och SE 4, samt bygga ut kraftnätet för att få bort flaskhalsar. Solenergi är det kraftslag som går överlägset snabbast att bygga.

Redan nästa år kan man ha nya anläggningar i drift i södra och mellersta Sverige. Det skulle bidra till att pressa elpriserna under dagtid, när priserna är som högst och solparkerna producerar som bäst.

Om vi i stället skulle lägga 90 miljarder på att bygga ut solkraften skulle vi i SE3 och SE4 kunna bygga solparker med årlig produktion på cirka 15 TWh. Det motsvarar cirka 15 procent av vad dessa områden totalt förbrukar varje år. Det ger grön billig elproduktion i kommande 35-40 år och sänker elpriserna långsiktigt.

Grundproblemet är dock inte att det behövs ekonomiskt stöd från staten för att detta ska bli till verklighet. Idag finns en mängd privata aktörer som är beredda att investera i solkraft vilket markant skulle öka mängden producerad solel och på så sätt sänka elpriserna helt utan att staten behöver avsätta några pengar alls.

Problemet är att tillståndsprocesserna är så långa att varje projekt kan ta flera år, för att sedan kanske inte bli av alls. Tid som inte finns om vi vill ha en fungerande elmarknad.

Vi som bolag har idag cirka 600 MW som är färdigprojekterade och väntar på tillstånd för att kunna börja byggas. De politiker som är måna om att snabbt göra skillnad bör därför göra sitt yttersta för snabba på tillståndsprocesserna och därmed möjliggöra en kraftig utbyggnad av solparker i Sverige.

Vi står beredda att bygga ut elnätet på ett sätt som på riktigt skulle göra skillnad i hushållens och företagens plånböcker, med eller utan hjälp från regeringens kassa. Det enda vi behöver är rimliga tillståndsprocesser där prioritet och tydliga direktiv ger länsstyrelsen möjlighet att snabbt hantera de solparksärenden som just nu ligger på hög och väntar. För det är många.

Johan Skördare
vd, Energiengagemang