Tindra Englund

Lantbrukaren Tobias Knutsson tätade sin damm med stenslam. 

1680248584194.jpeg

Markus Hoffman är&nbsp;mark-, vatten- och hållbarhetsexpert på LRF. Enligt honom har lantbrukarna i Sverige historiskt bevattnat en väldigt liten del av åkermarken.&nbsp;&nbsp;

– Ett normalt år är det bara mellan 2-3 procent av åkermarken som bevattnas. Om vi drar igång alla gamla bevattningssystem som finns, kan vi kanske bevattna någonstans mellan 5 och 10 procent.&nbsp;&nbsp;Den svenska matproduktionen i dag är helt beroende av regnvatten, enligt honom. Vilket kommer att innebära en allt större utmaning i takt med att klimatet förändras och vi får längre perioder av torka.&nbsp;&nbsp;– Lantbruket behöver göra en klimatanpassning. Att anlägga fler bevattningsdammar är en viktig del av det arbetet, men det är dyrt, säger Markus Hoffman.&nbsp;&nbsp;

Markus Hoffman, mark-, vatten- och hållbarhetsexpert på LRF.

1682002273312.jpeg

Jan Wågesjö är vattenrådgivare för Hushållningssällskapet och åtgärdssamordnare för LEVA-projektet. Enligt honom skulle det behövas drygt 300 stora bevattningsdammar på Öland för att bevattna hälften av åkermarken.&nbsp;&nbsp;– När man börjar räkna på det blir det snabbt ganska tydligt att det kommer att bli en utmaning att få vattnet att räcka till, säger han.&nbsp;<h2>Kan bli akut situation</h2>Grundprincipen med bevattningsdammarna är att samla in vatten i samband med höga vattenflöden för att sedan använda det till att bevattna åkrarna under perioder av torka. Men i en framtid där det sparade vattnet ska räcka till allt mer areal ser Jan Wågesjö flera stora utmaningar.&nbsp;&nbsp;– Det går väldigt fort nu och många upplever det som en akut situation. Samtidigt är jag orolig för att vi ska råka bygga in systemfel när vi snabbt ska bygga upp en helt ny infrastruktur, säger han.&nbsp;&nbsp;

Jan Wågesjö, Vattenrådgivare för Hushållningssällskapet och åtgärdssamordnare för LEVA-projektet.

1680248595829.jpeg

En annan utmaning är att under bevattningsperioden avdunstar mer av vattnet än vad som tillförs genom nederbörd och dessutom sker i stort sett alltid ett visst läckage ur dammen. Hur stort läckaget blir beror dels på dammens konstruktion, dels på de geologiska förutsättningarna. Men generellt sker även ett större läckage under dammens första fem år.&nbsp;&nbsp;– Alla massor är fortfarande rörliga då, det tar tid för materialet att sätta sig, säger Jan Wågesjö.&nbsp;<h2>&nbsp;Varje damm är unik&nbsp;</h2>Även om intresset ständigt ökar har det än så länge byggts relativt få bevattningsdammar i Sverige vilket innebär att det krävs en unik lösning för varje damm.&nbsp;&nbsp;– På Öland blir det dessutom speciellt eftersom berggrunden är så nära och landskapet skiftar mycket. När vi provgräver här ser materialet ofta ganska olika ut i olika delar av dammen.&nbsp;&nbsp;Det bästa materialet för att bygga en hållbar och tät damm är blålera, men i brist på denna går det även att bygga med andra sorters lera eller lerhaltiga jordarter. På Öland finns det oftast för lite lera för att bygga hela vallen av lera och då kan man i stället fokusera på att bygga vallarnas kärna av välpackad lera och sedan täcka dem med ett mer genomsläppligt jordmaterial. Det finns även platser där geomembran är det enda alternativet för att få dammen tillräckligt tät. Oftast utgörs detta då av en vattentät gummi- eller plastduk.&nbsp;– Men de är dyra, om man ska täta med en duk så innebär det att dammen blir nästan dubbelt så dyr. Dessutom är det känsligt hur den hanteras och att det inte finns för mycket vassa stenar under, säger Jan Wågesjö.&nbsp;

1680248601148.jpeg

Riskerna med att toppfylla&nbsp;Även erosionen innebär ett hot då vinden kan få vågor att gå höga i dammarna och förflytta materialet från vallarna till mitten av dammen, vilket i sin tur leder till att det ryms mindre vatten samt att dammen på sikt börjar läcka.&nbsp;&nbsp;– Erodering kan innebära en katastrof, men lösningen är att ha tillräckligt flacka stränder, då eroderar det mindre, säger Jan Wågesjö.&nbsp;&nbsp;Vågorna riskerar även att göra mer skada om dammen har hunnit toppfyllas vilket gör att många vill vänta ut vinterstormarna innan de toppfyller sin damm. Även ur läckagesynpunkt kan det vara klokt att fylla dammen så sent som möjligt. Tyvärr riskerar det enligt honom att skada den omgivande miljön onödigt mycket.&nbsp; &nbsp;– Om de toppfylls i slutet av april så riskerar dammarna att göra 90 procent av sin negativa miljöpåverkan under 10 procent av sin användningstid. Desto mer insatt man blir i detta desto tydligare blir därmed vikten av att dammarna är täta, även ur ett miljöperspektiv, säger Jan Wågesjö.&nbsp;

1680248578528.jpeg

<h2>Tätningen blir allt viktigare&nbsp;</h2>Förr gick det inte att söka något investeringsstöd för rena bevattningsdammar utan bara för våtmarker och för att kunna få stödet var det då ofta ett krav att man inte använde sig av en plast- eller gummiduk.&nbsp;– Tidigare såg man det som om att en damm som tätats med duk inte hade något biologiskt värde. Men om man tänker ett steg till så är risken med att framför allt bygga dammar på de platser där det finns naturligt tätande material att vi bygger bort de naturligt vattenuppsamlande punkterna.&nbsp;&nbsp;Från och med årsskiftet går det däremot nu att söka ett investeringsstöd även för byggen av rena bevattningsdammar. Enligt Jan Wågesjö är det därmed i vissa fall betydligt smartare att täta dammen med en duk än på naturlig väg eftersom dammen då dels blir tätare, dels kan läggas på annars torrlagda platser.&nbsp;&nbsp;– Ett tredje alternativ är att du i stället för att lägga en duk som håller helt tätt i hela dammen lägger i en odlingsduk i botten eller på utvalda platser som de små partiklarna i leran kan fastna i och på så vis hjälpa dammen att täta sig själv fortare, säger han.&nbsp;På Öland finns även en aktiv stenindustri som varje år producerar stora mängder kalkstensslam, en restprodukt som Jan Wågesjö tror skulle kunna användas vid fler dammbyggen i framtiden.&nbsp;&nbsp;– Det är ju alltid bra om man kan återanvända en slaggprodukt som är gratis och en damm som blir tät utan duk lär ju hålla längre än en som tätats med duk.&nbsp;&nbsp;

1680248590040.jpeg

<h2>Han tätade läckan med stenslam&nbsp;</h2>För&nbsp;Tobias Knutsson, lantbrukare i Bettorp på Öland&nbsp;höll det på att bli en kostsam historia när hans nybyggda damm på 100 000 kubikmeter började läcka.&nbsp;– Jag kom körande förbi och fick syn på en vattenläcka som sprutade ut, det läckte rätt ordentligt, som en vattenslang som stod på för fullt.&nbsp;&nbsp;När han hörde sig för med de som byggt dammen fick han rådet att prova att täta läckan genom att tippa i lera eller liknande material. Om detta inte fungerade skulle de behöva gräva upp och fylla i kärnan i den delen av dammen vilket skulle kunna bli en dyr historia.&nbsp;&nbsp;– Jag hade ingen lera att slänga i men jag visste sedan tidigare att det fanns en stor hög med stenslam på Mysinge stenhuggeri som de gärna ville bli av med.&nbsp;Han provade att tippa i ett lastbilslass med stenslam vid läckan och därefter tätade sig hålet ganska snabbt av sig själv genom att det slammade igen.&nbsp;&nbsp;– För min del har det funkat väldigt bra och det har inte läckt där igen, säger Tobias Knutsson.&nbsp;&nbsp;

1680248573032.jpeg

<h2>Vattenbristen riskerar att slå ut mindre lantbruk&nbsp;</h2>Både Markus Hoffman och Jan Wågesjö oroar sig för att det idag är för dyrt och krångligt att bygga en bevattningsdamm vilket gör att de i nuläget oftare byggs av de större lantbruken.&nbsp;– Det är synd då mer eller mindre alla gårdar behöver ha möjligheten att klimatanpassa sig för framtiden och bidra till vår livsmedelssäkerhet, säger Markus Hoffman.&nbsp;&nbsp;Enligt Jan Wågesjö är ett alternativ att flera närliggande gårdar går samman och bygger en gemensam bevattningsinfrastruktur, något som nu görs på prov i flera byar på norra Öland.&nbsp;&nbsp;– Där ser man det som en bevattningssamfällighet och försöker bygga ut bevattningen på ett sätt som gynnar samtliga.&nbsp;För lantbrukaren Tobias Knutsson är det självklart att alla som ska odla något på Öland i framtiden kommer att vara tvungen att ha möjlighet att bevattna grödorna.&nbsp;&nbsp;– Det är dyrt att odla, och redan idag börjar jag fundera på om det ens är lönt att odla något där vi inte kan vattna?

<h3>Andra sätt att lösa behovet av vatten</h3>• Gå samman med andra lantbrukare i närheten och kom överens om en gemensam vattenplan.&nbsp;• Bygg flera satellitdammar och töm en damm i taget för att minimera avdunstningen.• Jordförbättra, bland annat biokol ökar jordens förmåga att hålla vatten markant.&nbsp;• Satsa på effektiva bevattningssystem som vattnar närmare marken för mindre avdunstning och spill.&nbsp;&nbsp;<h3>Jan Wågesjös tips till dig som vill bygga en damm&nbsp;</h3>• Glöm inte att göra dammen ”vacker” så den smälter in i landskapet och uppskattas av alla i omgivningen.&nbsp;&nbsp;• Ansök om tillstånd (vattendom) direkt. I takt med att även en anmälan blir allt krångligare blir det mer värt att redan från början söka tillstånd för vattenuttag. Då är du även garanterad att få fortsätta ta ut vatten även i framtiden.&nbsp;

<h3>Läs också</h3>Temabilaga: <a href="https://www.atl.nu/kampen-om-grundvattnet-hardnar">Kampen om vattnet hårdnar</a><a href="https://www.atl.nu/wrams-gunnarstorps-gods-i-skane-bygger-bevattningsdamm">Han bygger jättedamm men inte bara för grödorna</a>

På Öland kan en bevattningsdamm fördubbla vallskörden, men enligt experterna måste framtidens dammar bli betydligt fler och tätare.

Fler och tätare dammar krävs i framtiden

Bevattningsdamm kan fördubbla vallskörd

Teknik

Fler men också tätare dammar krävs i framtiden för att bevattna vall och grödor.