d
GästkrönikaUppdaterad: 15 september 2025Kommentera

”Tillåt gensaxen och fasa ut sojaimporten”

Drömmen om en utfasning av importerad soja är starkare än på länge. Kraftfull växtförädling på proteingrödor med Crisprteknik är ett måste och det är bråttom.

FOTO: KEITH CHAMBERS/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Här skriver inbjudna skribenter om ämnen som ligger dem varmt om hjärtat. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ATL:s ledarsidas ståndpunkter. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

GÄSTKRÖNIKA Här skriver inbjudna skribenter om ämnen som ligger dem varmt om hjärtat. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ATL:s ledarsidas ståndpunkter. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

En minskad import av soja till foder är önskvärd men frågan är hur det ska gå till. En populär uppfattning är att det bästa sättet är att minska antalet djur i Sverige och därmed minska foderbehovet. Låt oss vara överens om att det är fel väg att gå. Dessutom är det ju klart utsagt i livsmedelsstrategin att vi ska öka produktionen. Om vi vill förbättra vår självförsörjning alternativt öka exporten är det större odling av proteingrödor som är svaret.

De inhemska proteinkällorna är framför allt ärter, åkerbönor och pressresten från raspoljeproduktionen. Drank och drav från sprit och öltillverkning kompletterar. Det finns just nu inga tecken på att arealerna av ärter och bönor ökar. De har de senaste åren legat på 40 000–50 000 hektar. Den preliminära arealen i år är 38 700 hektar. Inte heller rapsodlingen har en stigande trend. Den varierar med möjligheten att höstså rapsen.

Det betyder inte att det saknas ansträngningar att få till en bättre proteinförsörjning och det sker på flera sätt. HIR Skåne, Ekologiska Lantbrukarna och Publishing Farm arrangerar en odlingstävling som går ut på att få ut mer protein ur vallfodret. Facit kommer 2027.

I Danmark har man satsat stort på en fabrik som utvinner protein ur färsk vallgröda. 1 500 hektar ekovall omvandlas till torrt proteinfoder. Ytterligare en fabrik planeras. I Sverige följer Lantmännen ett annat spår – protein från ärter och bönor till livsmedelsindustrin. Redan 2027 behöver fabriken i Lidköping 40 000 ton ärter och bönor. Det betyder 10 000–15 000 hektar, helst nya ärtodlingar för att inte konkurrera med foderproduktionen.

Det är nya och spännande vägar. Men en ökad odling av trindsäd är förmodligen den bästa vägen att gå och det är inte helt lätt. Uppenbarligen har proteingrödorna svårt att konkurrera på allvar med stråsäden. Förutom begränsningarna i hur ofta man kan återkomma i växtföljden är de inte tillräckligt odlingssäkra. Efter ett dåligt år minskar sådden nästa år.

Ett av svaren är en rejäl satsning på modern växtförädling med tillgång till moderna tekniker som gensaxen Crispr. Trindsäden har varit styvmoderligt behandlad i decennier.

Allt är inte nattsvart. Sedan ett antal år har vi genom centrumbildningen SLU Grogrund ett nav för växtförädling för att anpassa grödor till svenska förhållanden. Efter många decennier av likgiltighet inför svenska proteingrödor ingår såväl åkerbönor som ärter i satsningarna. Dessutom forskar man på att förbättra kvaliteten på rapskakor.

Det går att göra mycket mer och det är bråttom. En nödvändig nyckel till framgång är ett godkännande av Crisprtekniken som icke GMO-teknik i EU. Förhoppningsvis kommer ett sådant beslut under hösten.

Med bättre sorter ökar förutsättningarna för lönsam odling. Det ska inte vara ett lotteri att så ärter och bönor.

Publicerad: 10 september 2025

Vad tycker du om artikeln

Logga in för att reagera på artikeln

Var med i diskussionen

Dela med dig av dina tankar och diskutera med andra läsare.

Kommentarer

Genom att kommentera godkänner du våra communityregler.


Opinion